thoralf

Alla inlägg under mars 2018

Av Thoralf Alfsson - Lördag 31 mars 10:00

För en tid sedan fick jag ett mejl från en läsare av min blogg som är bosatt i Australien. Han skickade en krönika som handlade om ett bombplan under andra världskriget som nödlandade i Kalmar i slutet av augusti 1944.

En intressant historia som fick mig att uppsöka Stadsbiblioteket och fråga efter mikrofilmen av Barometern från den tidsperioden. Jag tänkte att det borde varit en artikel om det i Barometern och det stämde. Jag har mejlat artikeln till Ulf H i Brisbane.


Enligt uppgifter på nätet skall piloten Peter Aldred och den skadade skytten David Rice sedan ha besökt Kalmar 1994 för att fira 50-årsminnet av räddningen.


 


Här kommer krönikan som jag hoppas blir en trevlig läsning i påsk.


Gamle SDU-medlem i Brisbane, Bob Jackson fyller 100 år i år. Jag har för er ungdomar dammat av en gammal svensk lägesrapport och ett sammandrag av Bobs historia om en nödlandning i Sverige krigsåret 1944.   Pass på och njut av lite historia....

 

Vid den här tiden leddes Sverige av en samlingsregering bestående av Högern, Folkpartiet, Bondeförbundet och Socialdemokraterna. Per Albin Hansson var statsminsister. Kriget härjade i Europa. Det rådde ransonering och exportförbud med anledning av att handelsvägarna med utlandet var avspärrade, vilket medförde matbrist i Sverige. På Sveriges tron satt den över 80-årige kung Gustav V.

 

Jag minns att jag fick följa med pappa upp till Stadion i Stockholm och se när världsmästarparet Gunder Hägg och Arne Andersson tävlade.  På den här tiden dansade man jitterbugg. De första penicillinbehandlingarna utfördes i Sverige. – Greve Folke Bernadotte började, tillsammans med Röda korset, planera hjälptransporter av internerade människor från koncentrationslägren  i Tyskland.  Danmark och Norge var ockuperade av tyskarna.

 

Min mamma och pappa drev hotell Prins Carl på Hamngatan 8 i Ystad och mitt pojkrum låg högt under takåsen med utsikt över hamnen och vida havet. Fönstren var förberedda för mörkläggning och det skedde ofta mörkläggningsövningar. Man provade då och då flygalarmets sirener över stan som skulle kalla oss till skyddsrum vid flyganfall. Mamma hade sytt namnlappar på mina kläder och evakueringsväskan låg framme. Det rådde en nervös stämning både hemma och i skolan. Alla pratade om hotet från Hitlers Tyskland. Pappa var inkallad.

 

Ofta hörde man flygplansbuller från armador av bombplan från baser i England som ibland flög över Skåne  och vidare in över målen i Tyskland.  Vid ett tillfälle där jag satt och läste min läxa råkade jag titta ut genom fönstret och fick uppleva en luftstrid mellan två jaktplan.  En annan gång störtade ett flygplan med en svans av rök efter sig i havet. Lotskuttern gick ut och angjorde senare med en man med fallskärm och flygaroverall.

 

1944 förberedde sig en 7 mans besättning till ett Lancaster bombflygplan, från 460:e skvadronen Royal Australian Air Force (RAAF) i Lincolnshire, England, för en räd mot Stettin i  Tyskland. I den besättningen ingick en medlem i Queenslands ”Swedes Down Under”klubb år 2002,  Bob Jackson, kallad Jacko. Han var då en 26årig flygsergeant och akterskytt i bombplanet E2. Från just denna skvadron gjordes 26 bombplan redo för bombningen. Man fyllde på bränsle och bomber. Ammunitionsbälten och förråd kollades. Så briefades man om detaljer för den tio timmars långa t.o.r flygningen. Några dagar tidigare hade de tillsammans med 500 bombplan deltagit i en räd över tyska staden Kiel. 

 

 

 

Nattflygningen hade påbörjats och redan över Danmark mötte tyska Luftwaffe. Jaktplanen Messersmitt 110 och JU88 var radarförsedda nattstridskrafter, tvåmotoriga och med extra stor besättning. De var dödliga motståndare till RAF-bombarna. Bombplanen försökte dölja sig i  molnformationer men luftstrider kunde aldrig undvikas. Midskepps- och akterskytten i aktiv strid kunde följa händelseförloppet och just vid denna flygning sköts sju stycken bombplan ner över Danmark. Bara ett fåtal av dessa besättningsmedlemmar lyckades rädda sig med fallskärm.

 

Över Tyskland mötte sedan även sökarljus och luftvärnseld. Det gällde att ha kalla nerver i den alltmer ödesmättade stridshettan. Målet denna gång var att släppa den 5000 kilo tunga bomblasten  över hamn- och järnvägsområdet i Stettins hamn. Ett specialplan hade tidigare bombat färgat markeringsljus över målet och för bombfällaren gällde nu att dirigera planet till exakt position över slutmålet. Bomberna fälldes och planet ryckte till. Besättningen kände en slags upprymdhet när bomberna var fällda och drog en suck av lättnad.  Rutinmässigt följde man sedan kursen under ändlöst långa 30 sekunder. Ett fotoblixtljus skulle falla inom 150m från målet och medan bomberna exploderade skulle en synkroniserad kamera ta ett antal bilder på 35mm film och på det sättet fånga upp var bomberna föll.

 

I detta ögonblick lade Bob märke till hur ett flygplan som var nästan rakt över dem, exploderade i  en kaskad av flammor. Samtidigt hördes det skarpa dunkandet av luftvärnskrevader ackompanjerade av ett tillfälligt olycksbådande knatter av metall mot flygplanskroppen. Det kom en fruktansvärd smäll och bombplanet skakade – de var träffade av en granat från planet ovanför.

 

Granaten, som lyckligtvis inte exploderade, träffade och sargade pilotens högra hand och ben, den främre plexiglashuven blev intryckt och delar av skevrodret, som han höll i, gick av. Det var ett stort hål i reglagepanelen, där klaffreglaget skulle ha varit.  Kompassen hade träffats och blev obrukbar. Flygplanet påbörjade en våldsam dykning. Piloten var oförmögen att trimma bakåt och ’pull out’ med enbart vänster hand men fick hjälp av flygingenjören och bombfällaren Sandy som trots ryggskador lyckades med konststycket att i  kolmörker och kyla med otrolig viljestyrka åla sig upp genom öppningen till bombluckan och hjälpa piloten att dra tillbaka styrratten och häva dykningen mot oundviklig störtning. På grund av skadan som skett på planet var farten nu bara 160 km/tim. Precis över stallfart (spinn). Så småningom kom man över i planflykt.

 

Först då kunde man lägga ett tryckförband på pilotens söndertrasade hand där blodet sprutat ut. Handen knöts ihop i ett bandage så att inga köttbitar och brutna benbitar skulle försvinna och han gavs en morfinspruta mot smärtan och chocken.

 

Bombplanet hade skadats och landningsstället var utfällt och låst, bombluckorna var öppna. Klaffarna var ute och gick inte att få in. Det var hål i vindrutan och pilotens instrumentbräda var totalt ur funktion. Motorerna gick fortfarande bra men det läckte från en av bränsletankarna.

 

Att återvända till basen i England var uteslutet. Navigatören Mac vars utrustning fortfarande fungerade berättar: "Jag kalkylerade att vår enda chans var att försöka ta oss till Sverige. Om vi flög norrut skulle vi kanske kunna nå Sverige om bara bensinen räckte. Men det var ett stort om. Flygningen över Baltiska havet var mycket svår. Med vingklaffarna fast i nedre läge gick det ofattbart långsamt. En iskall vind som säkert var cirka –30C, blåste fritt in genom planet.   

    Våra skyttar stirrade hela natten efter fientligt flyg. Det hade varit så lätt att skjuta ner oss över Baltiska havet. Det var mycket svårt för besättningen att styra planet och hålla tillräcklig fart så att vi inte skulle ’ramla ur skyn’. – Jag satt tämligen oskadad och ropade – Fören ner… eller – Fören upp.. och vår flygfart varierade mellan 150-160km/tim, knappast tillräckligt för att hålla planet kvar i luften. – Varje gång vi dök forlorade vi mer och mer höjd tills vi närmade oss svenska kusten. Då var vi nere till endast 600m.”

 

För att göra en lång historia kort så irrade man in över kusten utan kännedom om städer eller landningsmöjlighet och vid ’May Day’ anrop lyckades man inte få någon flygplatsangivelse från svenskarna som bara svarade: ”Ja ni får landa”   - Men var? Situationen var kritisk, bensinen var så gott som slut. Gryningen kom så äntligen över Sverige. – Plötsligen upptäcktes en tidigare nödlandad RAF Mosquito på en gräsplätt och de förstod att det var ett flygfält. Piloten vaknade upp ur sin medvetslöshet och viskade att han trodde att han kunde landa. Men med en hand? Det gick naturligtvis inte. Så två besättningsmän hjälpte honom och höll i spakarna och mirakulöst landade de på svensk mark.

    De hade lyckats göra en nära perfekt landning på F12:s lilla anspråkslösa flygfält utanför Kalmar där de aldrig tidigare taget emot ett sådant jätteplan som Lancastern. Planet omhändertogs omedelbart av flottiljens beväpnade beredskapsvakt. En ambulans väntade och förde piloten till Kalmar lasarett. 

 

Epilog

Det skedde under krigsåren ett flertal nödlandningar på ’potatisåkrar’ i sydsverige. Inte alltid med lyckat resultat. - E2:s pilot blev sedermera opererad i Stockholm där en av världens första mikrokirurgiska operationer utfördes. Man lyckades inte enbart rädda livet på piloten men dessutom sy tillbaka fingrar och tummen. Han blev efter kriget en ledande australiensisk kemist i Sydney. De övriga i besättningen ’internerades’ på ett pensionat i Dalarna där det blev mycket väl omhändertagna och de talar än idag om den svenska gästfriheten och den underbara tiden där.

 

Bob Jackson berättar att de hade en enorm tur som överlevde kriget som flygbesättning. Hans australiska skvadron förlorade fler flygbesättningar än någon annan skvadron under andra världskriget. De utförde över 6000 bombraider och fällde 25.000 ton bomber över Tyskland. Man förlorade 181 plan och sammalagt 1002 döda. – Svenska klubbens medlem Bob är fortfarande mycket tacksam över hur väl de behandlades i Sverige och kärleken till Sverige och svenskar kommer  att bestå livet ut.

 

Källmaterial och berättelse av Jacko över en kopp kaffe och ett par glas cognac i juni nådens år 2002, 58 år efter nödlandningen!  En mer detaljerad artikel med foton har varit publicerad i eminenta Queensländaren som levde mellan 1989 till 2003.

 

När detta nu skrivs på er Facebook 19 Februari 2018 lever fortfarande Bob Jackson 100 år Kristina Vogelsang också gammal SDU medlem som under åren haft kontakt med Bob har ringt honom men han är döv och svarade inte efter 20 ringsingnaler.       

 

Av Thoralf Alfsson - Fredag 30 mars 16:45

Vid senaste kommunfullmäktigemötet i måndags fick KF information om kommunens arbete med integration. Av informationen framgick det att minst 60 personer är anställda för att arbeta med integration av nyanlända till Kalmar kommun. Det kostar sannolikt Kalmar kommun 25-30 miljoner kronor i bara lönekostnad varje år.


Här är några av de projekt som redovisades.


 


På SFI i Kalmar gick även ca 100 analfabeter. Kan analfabeter överhuvudtaget gå på SFI? Hur många tror att dessa överhuvudtaget kommer bidra med något till det svenska samhället, förutom att föda barn.


Till kommunfullmäktige hade jag också ställt en interpellation angående Kalmar kommuns stora resurser till arbetsmarknadsenheten och jag begärde att få en redovisning av hur mycket de olika arbetsmarknadsåtgärderna kostar, det vill säga olika former av subventionerade anställningar. Det visade sig att Kalmar kommun lägger drygt 51 miljoner kronor på subventionerade anställningar under 2017 och att drygt 500 personer haft någon form av subventionerad anställning. Arbetsförmedlingen har gett bidrag på drygt 33 miljoner kronor och kommunens nettokostnad är då ca 18 miljoner kronor. Nedan kommer en redovisning av detta.


 


Dessa åtgärder innebär givetvis att kommunen kan redovisa lägre kostnader för försörjningsstöd då många av dessa nu har en subventionerad anställning istället för försörjningsstöd. Det innebär också att Kalmar kommuns arbetslöshetssiffror ser bättre ut än vad de i praktiken egentligen är.


Men interpellation skapade trots allt en viss debatt i kommunfullmäktige. Något som media uppmärksammade då flera rödgröna ledamöter som Dzenita Abaza (S) och Max Troendlé anklagade mig för att bara vilja bevisa att integrationen kostar mycket pengar. Något som de själva oftast alltid förnekar men siffrorna talar sitt egna tydliga språk.

 


Av Thoralf Alfsson - Torsdag 29 mars 10:45

Intressant att läsa hur lokalmedia rapporterar om mycket grova brott i Kalmar.


Östra Småland kör en rak linje och berättar vilka de åtalade är i överfallsgruppvåldtäkten i Norrliden.


”De två åtalade unga männen är ensamkommande från Afghanistan. Den tredje personens identitet är inte känd.”

Citat från artikel i Östra Småland.

 

Barometern låter istället sina läsare vara helt okunniga om de åtalades bakgrund. Barometern överlåter till läsaren att räkna ut det.


http://www.barometern.se/kalmar/ung-man-haktad-for-overfallsvaldtakt/

http://www.barometern.se/kalmar/valdtaktsmannen-fotograferade-sitt-offer/

Av Thoralf Alfsson - Onsdag 28 mars 22:45

I förra veckan skickade jag ut min statistik för Oskarshamns kommun till ansvariga toppolitiker med mina frågor som jag skickat till snart alla kommuner i Kalmar län.


Jag skickade frågorna till följande personer

Andres Erlandsson (S), ordförande kommunstyrelsen

Eva-Marie Hansson (M), 1:e vice ordförande kommunstyrelsen

Lena Granath (V), 2:e vice ordförande kommunstyrelsen


Rolf Persson, Kommunchef


Var du medveten om dessa siffror tidigare?

Hur ser du på utvecklingen som framgår av statistiken?

Är du oroad inför framtiden?


Uppenbarligen var frågorna alldeles för svåra för dessa toppolitiker att svara på då jag erhållit följande svar från dessa.


Något för medborgarna i Oskarshamn att tänka på när det skall lägga sin röst i valet den 9:e september.


 

 

 



Det här var då den statistik med mina kommentarer som jag skickade till toppolitikerna i Oskarshamn.


200 MILJONER KRONOR FÖR INVANDRINGEN I OSKARSHAMNS KOMMUN UNDER 2017

 

Hur ser befolkningsutvecklingen ut i Oskarshamns kommun? Kommunen har haft en relativt stabil befolkning men sammansättningen har över tiden förändrats ganska dramatiskt. Befolkning har hållit sig runt 26 000-27 000 invånare under 2000-talet. Invandringen är den stora orsaken till att kommunen inte har avfolkats.


 

Antalet personer med svensk bakgrund har minskat dramatiskt sedan 2002 med ca 1 500 personer vilket motsvarar en minskning med ca 7 procent. Samtidigt har antalet personer med utländsk bakgrund ökat med drygt 2 000 personer vilket motsvara en ökning med nästan 100 procent sedan 2002.


Förändringen i befolkningen har även fått konsekvenser när det gäller arbetslösheten. Antalet invånare med utländsk bakgrund uppgår till närmare ca 4 500 personer. Vilka konsekvenser har det fått? Ja, det är bara att titta på siffrorna över arbetslösheten i kommunen.


 

Idag ligger arbetslösheten bland inrikes födda på mycket låga ca 3,5 procent. När det gäller utrikes födda är dock utvecklingen helt annorlunda och har under de senaste månaderna varit mellan 25-30 procent. Att Oskarshamns kommun har en alarmerande utveckling när det gäller arbetslösheten för personer med utländsk bakgrund är ett faktum som ofta förnekas av politiska företrädare inom 7-klövern.


När man synar kommunens ekonomi i sömmarna så förstår nog alla med lite sunt förnuft att en katastrof kan vänta om hörnet för kommuner med en liknande utveckling. Under 2017 delade regeringen ut de så kallade välfärdsmiljarderna (10 miljarder kronor) till kommunerna för att välfärden skulle kunna upprättas. Oskarshamns kommun fick genom detta statsbidrag ta del av ca 36 miljoner kronor. I regeringens dokument över fördelningen till kommunerna står det dock följande.


”Stöd med anledning av flyktingsituationen inom utgiftsområde 25.”


Att sedan kalla det för ”välfärdsmiljarderna” är ju direkt felaktigt utan skulle utan tvekan betraktas som Fake news från statsminister Stefan Löfven och finansminister Magdalena Andersson.


Men situationen blir inte bättre när man även tittar på hur det ser ut i den åtgärd som kallas för etableringsreformen.


 

Etableringsreformen fungerar som en stötfångare för kommunerna som avlastas från dessa kostnader för nyanlända som blir skrivna i kommunen under de första 24 månaderna. Efter dessa månader går det fulla ekonomiska ansvaret över helt och hållet på kommunen. Utbetalningen av etableringsersättning har ökat dramatiskt det senaste året.


Dessutom så har förstås Oskarshamns kommun redan kostnader för försörjningsstöd till personer med utländsk bakgrund på ca 7 miljoner kronor.


Oskarshamns kommun har också fått enormt mycket pengar från Migrationsverket i ersättningar för asylsökande och de kostnader som uppstått i kommunen framförallt för ensamkommande unga män. Kostnadsutvecklingen har varit dramatisk de senaste två åren. Under 2017 uppgick ersättningarna till hissnande 138 miljoner kronor.


 

Ökning sedan 2012 är ca 1 600 procent. Från 8 miljoner kronor 2012 till helt sanslösa 138 miljoner kronor under 2017. Kom ihåg att det handlar om våra gemensamma skattemedel.


Om jag summerar de nämnda kostnaderna så blir den totala summan ca 200 miljoner kronor under 2017 för att hålla igång invandringen under ett enda år enbart i Oskarshamns kommun innan kostnaden går över helt och hållet på kommunens skattebetalare. Oskarshamn kommuns skatteintäkter var under 2017 ca 1 340 miljoner kronor, det innebär att kostnaderna för invandringen under 2017 motsvarar ca 15 procent av skatteintäkterna.


Om Oskarshamns kommun skulle finansiera hela invandringskostnaden under 2017 självt skulle kommunen varit tvungna att höja kommunalskatten med ca 15 procent. Det vill säga från dagens 22,26 kronor till ca 25,60 kronor. En höjning med nästan 3,50 kronor. Till detta skall givetvis även landstingsskatten läggas på 11,37 kronor.


Totalt i kommunal o landstingsskatt närmare 37 kronor per hundralapp! Och då är kyrkoskatten inte inräknad.


De personer som inte förstår att alla dessa kostnader både påverkar möjligheten att upprätthålla och förbättra välfärden måste vara väldigt naiva och okunnig eller helt enkelt ointresserade. De personer som fortsätter rösta på något av partierna som vill ha en generös migrationspolitik. Det vill säga mer eller mindre alla partier förutom Sverigedemokraterna kan inte ha alla hästar hemma eller så är man fruktansvärt okunniga och litar på politikerna inom partierna i 7-klövern.


Om man summerar dessa kostnader som staten har tagit på sig för att klara migrationssituationen i Oskarshamns kommun så borde var och en förstå att det kommer att bli kärvt när kommunen måste ta hela det ekonomiska ansvaret själva om något år.


Väntar katastrofen om hörnet? Det är bara staten som kan rädda Oskarshamns kommun! Med lånade pengar och sämre välfärd. Eller att många utrikes födda väljer att flytta ut från kommunen.


Här nedan finns en detaljerad sammanställning av ersättningarna till Oskarshamns kommun från Migrationsverket.


 


Tidigare granskade kommuner med länkar till dessa blogginlägg.


Västerviks kommun

Emmaboda kommun 

Mörbylånga kommun

Borgholms kommun

Torsås kommun

Vimmerby kommun

Högsby kommun

Hultsfred kommun

Nybro kommun

Mönsterås kommun


Av Thoralf Alfsson - Onsdag 28 mars 11:30

När journalister som i huvudsak ägnar sig åt att skriva om lokalpolitiken så tydligt tar politisk ställning på Facebook, underblåser de sin egen trovärdighet som journalister.


Noterade också att Barometerns uthängning av mig på webben tydligen inte fick plats i den tryckta upplagan. Frågan är om det beror på att Barometern nyktrat till eller om det beror på platsbrist på grund av den stora branden i Kalmar.


Igår var jag på ett panelsamtal angående bostadspolitik vid Hyresgästföreningens årsmöte, tillsammans med representanter från övriga partier från Kalmar kommunfullmäktige. Alla utom en politiker försökte göra detta ur ett lokalt perspektiv, Max Troendlé från Miljöpartiet. Han ägnade det mesta av sin tid åt att tala om hur duktiga Miljöpartiet varit i regeringen och vilken fantastisk minister Peter Eriksson är. Max Troendlé sa inte en enda sak som berörde Kalmar kommun. Vilket uppmärksammades av flera andra politiker som påtalade detta. Men då tyckte Max Troendlé att han talat färdigt och avböjde att prata mer. Minst sagt pinsamt i en paneldebatt.


 


Max Troendlé i pridetåget.


Det var synd att inte Kalmars fastighetsägare fick höra hur Max Troendlé anklagade dem för att fullständigt skita i sina hyresgäster och att de inte var ett dugg intresserade av att bygga bostäder utan bara vara intresserade av att sko sig själva och göra en så stor vinst som möjligt till sina aktieägare och att de satte hur höga hyror som helst för att uppnå detta. Vi var flera i panelen som häpnades över hans huvudlösa anklagelser! Jag förstår varför Miljöpartiet har svårt att hitta personer till sina kommunvalsedlar.


Jag fick i varje fall lite fart på debatten då jag påpekade att den största anledningen till den bostadsbrist som vi sett de senaste åren är den generösa invandringen. Att vi ger mer än 100 000 personer permanenta uppehållstillstånd varje år skapar givetvis ett enormt stort behov av nya bostäder. Inte minst på grund av anvisningslagen som tvingar kommuner att ta emot invandrar även om det inte finns bostäder i kommunerna.


Utan att säga för mycket så fick jag en skön feedback efter debatten från flera medlemmar i hyresgästföreningen.

Av Thoralf Alfsson - Tisdag 27 mars 16:35

 


Barometern skyndar ut för att försvara den rödgröna regeringen ställningstagande angående möjligheten att lämna utrymme för undantag mot förbudet om barnäktenskap. 


Blev idag uppringd av en journalist från Barometern som vill ha svar på varför jag och SD röstade på ett visst sätt angående Barnäktenskap i riksdagen under 2014. Journalisten mer eller mindre krävde en förklaring. När jag svarade att jag inte kunde komma ihåg det blev följdfrågan om jag inte visste vad jag röstade på.


I riksdagen genomförs säkert minst 1000 omröstningar under ett riksdagsår och under en mandatperiod kanske mer än 4 000 omröstningar, gissar jag. Det journalisten krävde var att jag ur minnet skulle kunna redovisa varför jag tryckt ja eller nej vid en av dessa omröstningar.


Jag satt i riksdagens Skatteutskott och hade därmed inte frågan om Barnäktenskap på mitt bord. Den hanterades av Justitieutskottet om de uppgifter jag fått stämmer. Den hanterades i så fall av vår ledamot i justitieutskottet tillsammans med politiska sekreterare och de som ansågs berörda. De fattade sedan ett beslut hur Sverigedemokraternas riksdagsgrupp skulle rösta angående Vänsterpartiets följdmotion i riksdagen. Övriga ledamöter följer därmed också det beslutet när det är dags för omröstning i kammaren.


Journalisten har dessutom helt fel anser jag när han skriver att Vänsterpartiet ville ha ett totalförbud av barnäktenskap. När jag läser Vänsterpartiets motion från 2014 så handlade den heller inte om ett totalförbud för barnäktenskap om de var/är ingångna i ett annat land.


Att som journalisten på Barometern inbilla sig att alla 349 ledamöterna i riksdagen är insatta och kunniga i alla frågor som det sker omröstningar om i kammaren är minst sagt naivt då det kan handla om allt från bara 5 voteringar upp till 50 omröstningar vid ett enda tillfälle. Men det förstår uppenbarligen inte journalisten.


Nu ser jag att Barometern lagt upp en artikel där man pekar ut mig som hycklare! Alla förstår säkert syftet med detta!

http://www.barometern.se/kalmar/alfsson-sd-rostade-nej-till-totalforbud-for-barnaktenskap/


Journalisten glömmer också bort att samtliga ledamöter från Sverigedemokraterna, Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna röstade på samma sätt som jag!

 

Om journalisten varit seriös hade han tagit fram den aktuella voteringen och kollat hur det röstades men det får jag göra.

 

 

 

Jag hade alltså sällskap av 292 ledamöter i riksdagen som också röstade emot ett "totalt förbud av barnäktenskap" enligt Barometern.


Från Kalmar län hade jag sällskap av följande


Anders Andersson (KD)

Jan R Andersson (M)

Jörgen Andersson (M)

Eva Bengtsson Skogsberg (M)

Lena Hallengran (S)

Håkan Juholt (S)

Désirée Liljevall (S)

Anders Åkesson (C)

Krister Örnfjäder (S)


När skall journalisten och Barometern hänga ut dessa för hur de röstade den 27 maj 2014?


Journalisten skriver inte heller hela sanningen om förra veckans votering, utan bara den del som passar hans artikel. Typiskt en journalist som har en egen agenda. Paula Bieler har förklarat detta både i en artikel i Expressen och på sin Facebooksida men det glömde uppenbarligen journalisten bort.

 

”Sverigedemokraternas Paula Bieler medger att det gjorts en utredning och att skarpa lagförslag från regeringen är på gång.

– Men utredningen föreslår fortsatta undantagsventiler. I reservationen framgår att man vill lämna utrymme för att följa utredningens förslag. Således vill man inte ställa sig bakom ett krav från riksdagen om att lagförslagen inte ska innehålla någon möjlighet till undantag, varför jag menar att vår tolkning är fullt rimlig. Det hänvisas alltså inte enbart, vilket skett vid andra tillfällen, till pågående arbete utan man lyfter specifikt att utredningen man vill luta sig mot har framhävt behov av undantagsmöjlighet.”

 

”Jag önskar att vi röstat med dem då, inte litat på att krav på ”synnerliga skäl” var skydd nog. Nu vet vi bättre, och kräver slut på undantag. Men de rödgröna, inklusive (V), öppnar för att behålla dem. Vem hycklar egentligen?

 

Paula Bieler på Facebook.

 

Vem journalisten är behöver jag väl knappast nämna.

 

PS

 

Jag kommer inte godkänna kommentarer som inte har ett hyfsat språk, utan fula epitet och liknande omdömen. Konstruktiv kritik/kommentarer med ett bra språk godkänns alltid.


UPPDATERING

 

För att ytterligare förtydliga Sverigedemokraternas ställningstagande lägger jag också upp Richard Jomshof anförande i den aktuella debatten. Det som journalisten ansåg att jag borde ha full koll på efter snart 4 år.



http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/betankande/starkt-skydd-mot-tvangsaktenskap-och_H101JuU30


Anf. 79 Richard Jomshof (SD)

Herr talman! Hederskulturers hot och våld syftar oftast till att kontrollera familjemedlemmars sexualitet och sexuella relationer till andra människor. Det kan handla om val av klädstil, fördömande attityder gentemot avvikande sexuella läggningar, synpunkter på pojkars och flickors relationer men också arrangerade äktenskap. I det senare fallet kan man tala om så kallade tvångsäktenskap när det arrangerade äktenskapet skett utan båda parters fria vilja och med explicita eller implicita hot om sanktioner. Även om det redan i dag är förbjudet att tvinga någon att ingå äktenskap i Sverige är det mycket positivt att regeringen nu stramar upp lagstiftningen för att motverka ytterligare tvångsäktenskap och barnäktenskap. Men trots de förändringar vi fattar beslut om här i dag kommer det att vara svårt för Sverige som land att skydda sig mot tvångsäktenskap som ingås utomlands under utländsk lagstiftning. Hedersförtrycket utmärker sig nämligen genom att det ofta är en hel familj, ibland hela den sociala sfären, som utövar påtryckningar mot en enskild individ. I en sådan situation är det inte lätt att till exempel vända sig till polisen. I ett försök att stävja problemet med tvångsäktenskap införde vårt grannland Danmark en så kallad 24-årsregel år 2002. Denna regel innebär bland annat att båda parter måste vara 24 år fyllda för att en boende i Danmark ska kunna gifta sig med en medborgare utanför EU. Resonemanget bakom regeln är att det generellt sett bör vara svårare att tvinga en 24-åring - som kanske hunnit utbilda sig, flyttat hemifrån och blivit ekonomiskt självständig - till äktenskap jämfört med en 18-åring som kanske lever ett liv helt styrt av släkt och familj. Erfarenheterna från Danmarks nu mer än 10 år gamla reform visar att 24-årsregeln har haft effekt. Den har förändrat migrationen till Danmark på så sätt att giftermål som skäl till anhöriginvandring minskat bland mycket unga. För att ytterligare motverka tvångsäktenskap och stärka kvinnans ställning anser Sverigedemokraterna att en 24-årsregel lik den i Danmark bör införas även här i Sverige. Jag vill därför yrka bifall till reservation 4 i betänkandet. Det kom många kloka ord från föregående talare. Om jag förstår det hela rätt tog Arhe upp problemet med giftermål under sommarmånaderna. Det finns något som heter Rockwoolfondens forskningsenhet. Den har tittat på 24-årsregeln och kommit fram till att den har haft stor inverkan på giftermålsmönstren för personer med utländsk bakgrund i Danmark. Framför allt har fenomenet med så kallade sommarbrudar, alltså att man åker på semester någonstans och gifter bort till exempel sin unga dotter, kraftigt begränsats. Regeln har alltså haft effekt; den har minskat förekomsten av den formen av äktenskap. Därför är det beklagligt att inte fler partier kan ställa sig bakom den regel som finns i Danmark. Jag tror att det hade varit väldigt bra för Sverige om vi hade kunnat göra någonting liknande här.



Av Thoralf Alfsson - Tisdag 27 mars 11:59

Debatten fortsätter angående havsnivåer och klimatförändringar på Östra Smålands debattsida. Ett tack till insändaredaktionen för att även denna replik från mig publiceras.


Lars-Erik Andervad tycks vara förblindad av klimatalarmism och har uppenbarligen väldigt svårt att ta in hur verkligheten ser ut. 


Här är en länk till min replik.


http://www.ostrasmaland.se/debatt/om-nagot-verkar-vara-for-bra-for-att-vara-sant/


Presentation


Thoralf Alfsson
Sverigedemokrat, Kalmar

Riksdagsledamot 2010-2014.
Kommunfullmäktige 2006- Kommunstyrelsen 2014-

Kontaktinfo 072-5179099, thoralf.alfsson@telia.com

Vill du stödja bloggen Swish till 072-5179099

Fråga mig

1 077 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1 2 3 4
5 6 7
8
9 10 11
12 13 14 15 16 17 18
19
20 21
22
23 24 25
26 27 28 29 30 31
<<< Mars 2018 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kommungranskningar

Infoblad

Gästbok

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ thoralf med Blogkeen
Följ thoralf med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se