För en tid sedan fick jag ett mejl från en läsare av min blogg som är bosatt i Australien. Han skickade en krönika som handlade om ett bombplan under andra världskriget som nödlandade i Kalmar i slutet av augusti 1944.

En intressant historia som fick mig att uppsöka Stadsbiblioteket och fråga efter mikrofilmen av Barometern från den tidsperioden. Jag tänkte att det borde varit en artikel om det i Barometern och det stämde. Jag har mejlat artikeln till Ulf H i Brisbane.

Enligt uppgifter på nätet skall piloten Peter Aldred och den skadade skytten David Rice sedan ha besökt Kalmar 1994 för att fira 50-årsminnet av räddningen.

Här kommer krönikan som jag hoppas blir en trevlig läsning i påsk.

Gamle SDU-medlem i Brisbane, Bob Jackson fyller 100 år i år. Jag har för er ungdomar dammat av en gammal svensk lägesrapport och ett sammandrag av Bobs historia om en nödlandning i Sverige krigsåret 1944.   Pass på och njut av lite historia....

Vid den här tiden leddes Sverige av en samlingsregering bestående av Högern, Folkpartiet, Bondeförbundet och Socialdemokraterna. Per Albin Hansson var statsminsister. Kriget härjade i Europa. Det rådde ransonering och exportförbud med anledning av att handelsvägarna med utlandet var avspärrade, vilket medförde matbrist i Sverige. På Sveriges tron satt den över 80-årige kung Gustav V.

Jag minns att jag fick följa med pappa upp till Stadion i Stockholm och se när världsmästarparet Gunder Hägg och Arne Andersson tävlade.  På den här tiden dansade man jitterbugg. De första penicillinbehandlingarna utfördes i Sverige. – Greve Folke Bernadotte började, tillsammans med Röda korset, planera hjälptransporter av internerade människor från koncentrationslägren  i Tyskland.  Danmark och Norge var ockuperade av tyskarna.

Min mamma och pappa drev hotell Prins Carl på Hamngatan 8 i Ystad och mitt pojkrum låg högt under takåsen med utsikt över hamnen och vida havet. Fönstren var förberedda för mörkläggning och det skedde ofta mörkläggningsövningar. Man provade då och då flygalarmets sirener över stan som skulle kalla oss till skyddsrum vid flyganfall. Mamma hade sytt namnlappar på mina kläder och evakueringsväskan låg framme. Det rådde en nervös stämning både hemma och i skolan. Alla pratade om hotet från Hitlers Tyskland. Pappa var inkallad.

Ofta hörde man flygplansbuller från armador av bombplan från baser i England som ibland flög över Skåne  och vidare in över målen i Tyskland.  Vid ett tillfälle där jag satt och läste min läxa råkade jag titta ut genom fönstret och fick uppleva en luftstrid mellan två jaktplan.  En annan gång störtade ett flygplan med en svans av rök efter sig i havet. Lotskuttern gick ut och angjorde senare med en man med fallskärm och flygaroverall.

1944 förberedde sig en 7 mans besättning till ett Lancaster bombflygplan, från 460:e skvadronen Royal Australian Air Force (RAAF) i Lincolnshire, England, för en räd mot Stettin i  Tyskland. I den besättningen ingick en medlem i Queenslands ”Swedes Down Under”klubb år 2002,  Bob Jackson, kallad Jacko. Han var då en 26årig flygsergeant och akterskytt i bombplanet E2. Från just denna skvadron gjordes 26 bombplan redo för bombningen. Man fyllde på bränsle och bomber. Ammunitionsbälten och förråd kollades. Så briefades man om detaljer för den tio timmars långa t.o.r flygningen. Några dagar tidigare hade de tillsammans med 500 bombplan deltagit i en räd över tyska staden Kiel. 

Nattflygningen hade påbörjats och redan över Danmark mötte tyska Luftwaffe. Jaktplanen Messersmitt 110 och JU88 var radarförsedda nattstridskrafter, tvåmotoriga och med extra stor besättning. De var dödliga motståndare till RAF-bombarna. Bombplanen försökte dölja sig i  molnformationer men luftstrider kunde aldrig undvikas. Midskepps- och akterskytten i aktiv strid kunde följa händelseförloppet och just vid denna flygning sköts sju stycken bombplan ner över Danmark. Bara ett fåtal av dessa besättningsmedlemmar lyckades rädda sig med fallskärm.

Över Tyskland mötte sedan även sökarljus och luftvärnseld. Det gällde att ha kalla nerver i den alltmer ödesmättade stridshettan. Målet denna gång var att släppa den 5000 kilo tunga bomblasten  över hamn- och järnvägsområdet i Stettins hamn. Ett specialplan hade tidigare bombat färgat markeringsljus över målet och för bombfällaren gällde nu att dirigera planet till exakt position över slutmålet. Bomberna fälldes och planet ryckte till. Besättningen kände en slags upprymdhet när bomberna var fällda och drog en suck av lättnad.  Rutinmässigt följde man sedan kursen under ändlöst långa 30 sekunder. Ett fotoblixtljus skulle falla inom 150m från målet och medan bomberna exploderade skulle en synkroniserad kamera ta ett antal bilder på 35mm film och på det sättet fånga upp var bomberna föll.

I detta ögonblick lade Bob märke till hur ett flygplan som var nästan rakt över dem, exploderade i  en kaskad av flammor. Samtidigt hördes det skarpa dunkandet av luftvärnskrevader ackompanjerade av ett tillfälligt olycksbådande knatter av metall mot flygplanskroppen. Det kom en fruktansvärd smäll och bombplanet skakade – de var träffade av en granat från planet ovanför.

Granaten, som lyckligtvis inte exploderade, träffade och sargade pilotens högra hand och ben, den främre plexiglashuven blev intryckt och delar av skevrodret, som han höll i, gick av. Det var ett stort hål i reglagepanelen, där klaffreglaget skulle ha varit.  Kompassen hade träffats och blev obrukbar. Flygplanet påbörjade en våldsam dykning. Piloten var oförmögen att trimma bakåt och ’pull out’ med enbart vänster hand men fick hjälp av flygingenjören och bombfällaren Sandy som trots ryggskador lyckades med konststycket att i  kolmörker och kyla med otrolig viljestyrka åla sig upp genom öppningen till bombluckan och hjälpa piloten att dra tillbaka styrratten och häva dykningen mot oundviklig störtning. På grund av skadan som skett på planet var farten nu bara 160 km/tim. Precis över stallfart (spinn). Så småningom kom man över i planflykt.

Först då kunde man lägga ett tryckförband på pilotens söndertrasade hand där blodet sprutat ut. Handen knöts ihop i ett bandage så att inga köttbitar och brutna benbitar skulle försvinna och han gavs en morfinspruta mot smärtan och chocken.

Bombplanet hade skadats och landningsstället var utfällt och låst, bombluckorna var öppna. Klaffarna var ute och gick inte att få in. Det var hål i vindrutan och pilotens instrumentbräda var totalt ur funktion. Motorerna gick fortfarande bra men det läckte från en av bränsletankarna.

Att återvända till basen i England var uteslutet. Navigatören Mac vars utrustning fortfarande fungerade berättar: "Jag kalkylerade att vår enda chans var att försöka ta oss till Sverige. Om vi flög norrut skulle vi kanske kunna nå Sverige om bara bensinen räckte. Men det var ett stort om. Flygningen över Baltiska havet var mycket svår. Med vingklaffarna fast i nedre läge gick det ofattbart långsamt. En iskall vind som säkert var cirka –30C, blåste fritt in genom planet.   

    Våra skyttar stirrade hela natten efter fientligt flyg. Det hade varit så lätt att skjuta ner oss över Baltiska havet. Det var mycket svårt för besättningen att styra planet och hålla tillräcklig fart så att vi inte skulle ’ramla ur skyn’. – Jag satt tämligen oskadad och ropade – Fören ner… eller – Fören upp.. och vår flygfart varierade mellan 150-160km/tim, knappast tillräckligt för att hålla planet kvar i luften. – Varje gång vi dök forlorade vi mer och mer höjd tills vi närmade oss svenska kusten. Då var vi nere till endast 600m.”

För att göra en lång historia kort så irrade man in över kusten utan kännedom om städer eller landningsmöjlighet och vid ’May Day’ anrop lyckades man inte få någon flygplatsangivelse från svenskarna som bara svarade: ”Ja ni får landa”   - Men var? Situationen var kritisk, bensinen var så gott som slut. Gryningen kom så äntligen över Sverige. – Plötsligen upptäcktes en tidigare nödlandad RAF Mosquito på en gräsplätt och de förstod att det var ett flygfält. Piloten vaknade upp ur sin medvetslöshet och viskade att han trodde att han kunde landa. Men med en hand? Det gick naturligtvis inte. Så två besättningsmän hjälpte honom och höll i spakarna och mirakulöst landade de på svensk mark.

    De hade lyckats göra en nära perfekt landning på F12:s lilla anspråkslösa flygfält utanför Kalmar där de aldrig tidigare taget emot ett sådant jätteplan som Lancastern. Planet omhändertogs omedelbart av flottiljens beväpnade beredskapsvakt. En ambulans väntade och förde piloten till Kalmar lasarett. 

Epilog

Det skedde under krigsåren ett flertal nödlandningar på ’potatisåkrar’ i sydsverige. Inte alltid med lyckat resultat. - E2:s pilot blev sedermera opererad i Stockholm där en av världens första mikrokirurgiska operationer utfördes. Man lyckades inte enbart rädda livet på piloten men dessutom sy tillbaka fingrar och tummen. Han blev efter kriget en ledande australiensisk kemist i Sydney. De övriga i besättningen ’internerades’ på ett pensionat i Dalarna där det blev mycket väl omhändertagna och de talar än idag om den svenska gästfriheten och den underbara tiden där.

Bob Jackson berättar att de hade en enorm tur som överlevde kriget som flygbesättning. Hans australiska skvadron förlorade fler flygbesättningar än någon annan skvadron under andra världskriget. De utförde över 6000 bombraider och fällde 25.000 ton bomber över Tyskland. Man förlorade 181 plan och sammalagt 1002 döda. – Svenska klubbens medlem Bob är fortfarande mycket tacksam över hur väl de behandlades i Sverige och kärleken till Sverige och svenskar kommer  att bestå livet ut.

Källmaterial och berättelse av Jacko över en kopp kaffe och ett par glas cognac i juni nådens år 2002, 58 år efter nödlandningen!  En mer detaljerad artikel med foton har varit publicerad i eminenta Queensländaren som levde mellan 1989 till 2003.

När detta nu skrivs på er Facebook 19 Februari 2018 lever fortfarande Bob Jackson 100 år Kristina Vogelsang också gammal SDU medlem som under åren haft kontakt med Bob har ringt honom men han är döv och svarade inte efter 20 ringsingnaler.       

 

s.nilsson

31 mars 2018 10:13

Tack ! En mycket intressant artikel att ta del av !!

 

Lasse P

31 mars 2018 11:19

Härligt spännande läsning.

 

Christer

31 mars 2018 12:00

En mycket bra berättelse om hur det såg ut för drygt 70 år sedan i Europa. Jag försöker föreställa mig hur unga män från Australien kunde riskera sina liv i en helt annan världsdel. Deras land var inte direkt hotat av Hitler. Men hela världen var hotad av Stalin, Hitler och Japan. Man slogs för demokratin och friheten, och tog avstånd från det som hotade England och i förlängningen även Australien. Jag gillar den Brittiska mentaliteten.
Kan tipsa om en lång intervju med Nigel Farage i DN idag, och den ligger inte bakom betalvägg. DN:s syfte är naturligtvis att smutsa ner Farage, vilket man inte lyckas med. Även Trump får naturligtvis en släng av sleven, och det går lika dåligt. Artikeln handlar förstås mycket om Brexit, som var i första hand Farages förtjänst. Personligen skulle jag gärna se att även Sverige lämnar EU. Eller att EU imploderar av egen kraft.
När man läser om Nigel Farage och hans tankevärld så slås jag över att här har vi en man som älskar sitt land. Precis som Trump och Putin gör med sina länder. Att älska sitt fosterland är mycket suspekt i det PK-styrda Sverige idag. Det finns bara ett parti som uttryckligen gör detta. Tänk på det inför höstens val!

 

Hm

31 mars 2018 12:17

Fascinerande, tack för det!

 

Observer

31 mars 2018 12:54

Jag skall berätta varför det är viktigt att lagföra våra fifflande folkföreträdare!

Titta på vad som håller på att hända med petrodollarn och västs demokratiföreträde! -Någon sade; Ja, om nu petrodollarn blir petrojuan/guld/rubel då är den ju i princip i händerna på stater utan folkvalda parlament.

Ah, men det spelar ju ingen roll eftersom västs olika parlament misskött uppdraget gentemot sina folk, så..

Väst kommer att förlora allt p.g.a man inte har ett internt ansvarstagande mot sina egna befolkningar!
Så simpelt är det. Därför är det så viktigt att sköta om våran demokrati.

 

SM811

31 mars 2018 13:08

Gädjande besked.
Sifo: Bottenrekord för Miljöpartiet och Liberalerna
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6921640

 

Fredrik

31 mars 2018 13:29

Undra ifall Frigolit flög till Ungern för att propagera för den svenska invandringen, eller tog han tåget?
Är han "klimatsmart"...?

 

Pretty Boy Floyd

31 mars 2018 15:01

"Du som tycker att det är häftigt med mångkultur tycker jag ska åka till Gtbg och Nordstan för att handla,om du lyckas komma fram till affären med plånbok och telefon i behåll"

 

Cosmik Debris

31 mars 2018 15:10

En annan sorts importerad påskläsning.

Hittat på Flashback

Välintegrerad småbarnsfamilj ville köpa lammkorv i kiosken (och knulla personalen)

https://www.flashback.org/t2929883

Södertörns TR B 3928-17 (dom meddelad 2018-03-05)
Dagboksblad: https://minfil.org/f0tbX9d0bd/S_dert...2018-03-27.pdf
Domen: https://minfil.org/gdt2Xed1b3/S_dert...8-03-05_1_.pdf

 

Antabus

31 mars 2018 18:00

1929 eller 1930 nödlandade en av första världskrigets
flygaress på vattnet vid Vållö, som ligger norr om
Mönsterås.

Det var Herman Göring som sedan blev anklagad
nummer 1 vid Nürnbergrättegångarna. Han räddades av en
fiskare och kunde dagen efter, då dimman lättat flyga
vidare.

Pga. första v-kriget kunde han inte flyga i
Tyskland, han blev pilot i Sverige där han också sålde
fallskärmar. Under en stormig flygning från Stockholm
till ett gods i Sörmland lärde han känna Karin von K
som sedan blev hans hustru.

Hon är begravd tre gånger.

 

Pepparholm

31 mars 2018 19:47

På tal om Göring och Sverige så var han under en tid kontrollant för de Junkersplan som byggdes på licens i flygplansfabriken på Ön i Limhamn. Fabriken var i drift 1925-1935. Lokaler som dag inrymmer Friskis&Svettis. Göring bodde på Linnégatan i Limhamn på gångavstånd till fabriken. En dryg mil från Bulltofta där många skadskjutna allierade bombflyplan nödlandade under kriget.

 

SM811

31 mars 2018 20:02

Det var Stefan med bihang som var beställarna.
Socialstyrelsen om foldern: Vi följde bara regeringens instruktioner.
http://www.friatider.se/socialstyrelsen-om-foldern-vi-f-ljde-bara-regeringens-instruktioner

 

Pretty Boy Floyd

31 mars 2018 20:19

Göring var taxi/postflygare i Sverige 1920-21.

 

Lasse P

31 mars 2018 20:19

Antabus ta en till, Göring landade vid kinnbergsudde ligger vid ängö i Kalmar.

Du får läsa på historien.

TACK FÖR KAFFET.

 

Nemo saltat sobrius

31 mars 2018 20:22

En bra bok i ämnet.
https://www.bokborsen.se/view/Wegmann-Rolph-1949-Widfe/N%C3%B6dlandning-Sverige-Utl%C3%A4ndska-N%C3%B6dlandningar-I/7582275

 

Bo

1 april 2018 06:41

Ulf H i Brisbane är en klok person som lämnade Sverige i god tid. I dag är det 1 april och det är inget skämt att Sverige inför flygskatt just denna dag. För mig spelar det ingen roll eftersom jag liksom Ulf H inte sätter våra fötter på den fördärvade marken.

 

Antabus

1 april 2018 07:40

"1930-talet - Världskändisar dimper ner från skyn".

"Den tidiga flygtrafiken mellan kontinenten och Stockholm tvingades liksom medeltidens handelsfartyg att navigera längs den svenska kusten. Följden blev att Deutsche Lufthansas flygplan flera gånger tvingades gå ner vid Vållö på grund av dåligt väder eller fel på motorerna. Särskilt många gånger hände detta åren 1929 - 30.

En av flygbolagets piloter var gammal krigshjälte från första världskriget och hade efterträtt den legendariske "Röde baronen" von Richthofen i ett flygförband. Han var gift med en svenska och hette Hermann Göring. 1929 eller 1930 tvingades Göring gå ner med sitt plan vid Eneskär på grund av dimma. Ivar Lindström, född 1901, hämtade upp honom och han bjöds på kaffe tills dimman lättat."

http://www.vållö.se/?wpfb_dl=4

 

Morre

1 april 2018 07:53

https://samnytt.se/hamas-senaste-nyforvarv-en-sjuarig-flicka/

 

Pepparholm

1 april 2018 08:20

Som vanligt finns det enkla kryphål i svenska lagar. För skåningar är det bara att ta bron till Kastrup. Där finns det ingen flygskatt.

 

Mindfucked

1 april 2018 08:40

Ja spännande historia.. men kan inte sluta undra hur Europa hade sett ut idag om Tyskarna hade vunnit. Vilket iofs var omöjligt. Hade vi haft tiggare i varje hörn? Hade vi haft en så stor muslimsk befolkning i Europa? Vi kanske till och med fortfarande kunde vara självförsörjande som land...

 

ulf hjertquist

7 april 2018 02:31

G’day Thoralf !
Och alla Ni andra som fick ta del av Bob Jacksons story som jag tyvärr missat att Thoralf lagt in under Påskhelgen. Det är jag som är skribenten bakom DownUnder storyn om Bob.

Vi har haft så mycket gäster och trevligheter här i soliga Brisbane så jag har inte haft tid att följa vad som skrivits på din eminenta blogg. Det var jag som skrev berättelsen för så många år sedan och du kunde gärna ha angivet vem jag var med mitt fullständiga namn Ulf Hjertquist som nu bott i Richlands utanför Brisbane sedan 1982. Kom hit med familjen på fem personer efter att jag själv arbetat på SVT i 20 år. Nu har vi 10 barnbarn boende Down Under.

Då jag nu är så gammal som 86år hade jag glädjen av att uppleva det FINA GAMLA Sverige som nu politikerna gemensamt snart lyckats dränera på välfärd pga av den orimliga kravlösa koloniseringen från tredje världen. Det vet ju alla som följt rapporter i internationella media. Jag behöver bara nämna ett par internationellt kända reportrar som besökt Rinkeby och Rosengård och blivit allvarligt antastade i dessa ”no go zooner” Tim Pool som aldrig vill återvända till Sverige och Liz Hayes med sitt 60-minuters reportagegäng Channel 9 från Australien.

Tack Thoralf och många hälsningar till er alla.

Ulf Hjertquist

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

På årets första dag blir detta blogginlägg det sista på bloggplatsen. Från och med idag finns bloggen enbart på Wordpress.   https://thoralfsblogg.com/   Jag har skrivit exakt 3 000 blogginlägg och fått drygt 108 300 kommentarer sedan det för...

När jag går igenom alla blogginlägg som jag skrivit under 2018 blir jag faktiskt både upprörd och deprimerad. Jag blir även förbannad och undrar vad som hänt med SD och vad det blivit för ett parti, om jag utesluts för vad jag skrivit på min blogg, h...

När jag idag funderade på om jag skulle skriva en liten nyårskrönika med länkar till ett intressant blogginlägg för varje månad under 2018 så hittade jag ett blogginlägg jag skrev i samband med Jimmie Åkessons besök i Kalmar under mars månad. Jimmie ...

Då är jag hemma igen efter en rundtur till mina barn och barnbarn under några dagar. Hockey igår kväll i Linköping. Bra match med lite nerv i slutet då LHC straffade Färjestad med 5-4.   Idag släpps de ”svenska” terroristerna efter at...

”De egentliga skälen till att Alfsson uteslöts är, enligt den övergripande information vi fått ta del av i ärendet, att han vid upprepade tillfällen de senaste åren agerat på ett sätt som allvarlig skadat partiets anseende, att han gett uttryck...