Jag hade egentligen tänkt skriva ett helt annat blogginlägg ikväll. Men så blir det inte. Jag har fått ganska många reaktioner på mitt blogginlägg om att åklagaren ännu inte överklagat domen för den misshandel jag varit utsatt för.

Jag har även fått tips om vad Sven-Olof Yrjö Collin skrivit på sin blogg. Han är professor vid Linneuniversitetet, det vill säga samma arbetsplats som den tilltalade och dömda GH.

Sven-Olof Yrjö Collin lyfter upp en hel rad intressanta aspekter och perspektiv i ett blogginlägg från den 2 maj på hur den dömda GH agerat men också hur Linneuniversitetets ledning och anställda har hanterat fallet. Han har också en bra vinkel på hur lagen fungerar när det gäller 29 kap. 2§, 7 punkten.

”Men den politiska våldsverkaren är administratör och beror inte på universitetet som sådant, då hon inte tillhör universitetets profession. Hon kan därför få angripa vilka politiska vinklingar som helst, vare sig det är Sverigedemokrater eller de värderingar som finns i Pride. Jag skulle då anse att en administratör kan få ge homosexuella på käften, lika väl som att ge Sverigedemokrater på käften, utan att anställningen äventyras. Givetvis skall de straffas ensligt svensk lag, men det är inte tillräckligt skäl för uppsägning.

När du nu läst så här långt, inser du att det är ytterst sannolikt att någon som går omkring och ger romer eller homosexuella på käften, och döms för de hatbrotten, skulle sannolikt inte bli långvarig på Linnéuniversitetet. Ty den typen av hatbrott är inte accepterade. Min misstanke är således att det finns en institutionaliserad tolerans, om ej acceptans, för visst politiskt våld, men inte för ett annat.”

”Våldsverkaren undkom fängelsestraff och, min spekulation är att hon undkommer avsked. Och skälet? Att det var en Sverigedemokrat och inte en Rom eller en homosexuell som blev utsatt för hennes politiska våld.”

Läs hela detta blogginlägg med ytterligare intressanta vinklingar.

Sven-Olof Yrjö Collin har sedan följt upp sitt blogginlägg med ett nytt blogginlägg den 14 maj där han i första hand tar upp hur ledningen för Linneuniversitetet har agerat eller snarare sagt hur ledningen inte agerat. Många av de frågor han ställer borde faktiskt även journalister ställa till ledningen på Linneuniversitetet.

”Vad gör nu Linnéuniversitetet? I domen framkommer att Linnéuniversitetet betalar attentatskvinnan full lön, men begär inget arbete av henne. I domen står ”Hennes arbetsgivare [dvs Linnéuniversitetet] har stängt av henne från arbetet pga. den åtalade händelsen. Hon har full lön” (s. 11) I domen står att hon stängdes av p g a debatt som skapades efter det politiska attentatet. Universitetets pengar går således till att bekosta en attentatskvinna som inte gör annat rätt för sig än slår Sverigedemokrater på käften, och med hänvisning till den diskussion som hennes attentat ger upphov till, befrias hon från arbete, men inte från lön. Linnéuniversitetet finansierar således, utan krav på motprestation, en person som med våld angriper det som är universitetets grundläggande normer. Absurt.”  

Sven-Olof Yrjö Collin fortsätter sedan med sina frågor och påståenden i blogginlägget.

”Nej, Ingrid Persson. Det är inte 'en tråkig händelse'. Ditt tigande och tigandet i organisationen visar värdet på Linnéuniversitetets ’värdegrund’. Det värdet förefaller inte högt. I alla fall inte för mig.

Vad är det för moral man företräder när man inte tydligt och klart, både i massmedia och internt på universitetet, fördömer politiskt motiverat våld?

Vad är det för moral man företräder när man inte tydligt och klart, både i massmedia och internt på universitetet, fördömer de som genom tigande skyddar attentatskvinnan?

Vad är det för moral man företräder när man låter Universitetets pengar avlöna en attentatskvinna, utan att begära den minsta motprestation?”

Sven-Olof Yrjö Collin avslutar blogginlägget lika vasst!

”Och Linnéuniversitetets tigande i saken är lika mycket för djävligt.

Och att en Linnéanställd kallar ett politiskt attentat för 'en tråkig händelse', det röjer en avgrund mellan det svenska demokratiska samhällets grundläggande normer och Linnéuniversitetets normer, så som de framkommer i universitetets agerande.

Skäms Linnéuniversitetet!”   

Jag hade uppskattat om de lokala journalisterna åtminstone hade ställt någon av alla dessa frågor i blogginläggen till ledningen på Linneuniversitetet. Men alla mina läsare vet säkert orsaken till varför media, likaväl som ledningen på Linneuniversitetet tiger om ”en tråkig händelse”.

Åklagarmyndigheten i Kalmar har ännu inte överklagat domen för misshandeln av mig. Åklagarkammaren har nu bara någon dag kvar att överklaga innan domen vinner laga kraft.

Idag finns det inget prejudicerande dom när det gäller misshandel av en politiker där motivet för misshandeln är rent politiskt. Uppenbarligen ser inte Åklagarkammaren i Kalmar något principiellt viktigt i denna dom. Jag har i vilket fall framfört mina synpunkter om vikten av att den prövas enligt 29 kap. 2§, punkt 7 angående ”liknande omständighet” när det gäller straffvärdet för misshandeln.

”Som försvårande omständigheter vid bedömningen av straffvärdet ska, vid sidan av vad som gäller för varje särskild brottstyp, särskilt beaktas”

”7. om ett motiv för brottet varit att kränka en person, en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller annan liknande omständighet,”

Det är ju minst sagt anmärkningsvärt när polisen anser att ett övergångsställe kan utsättas för hatbrott men inte en politiker! Läs blogginlägg.

Tyvärr är det väl så att åklagarkammaren även beaktar att ett överklagande skulle innebära att man underkänner sin egen åklagares arbete under rättegången och att den svaga arbetsinsatsen skulle komma i fokus. Det handlar kanske om att helt enkelt skydda sina egna anställda från negativ publicitet. Det är kanske det mest avgörande skälet till att åklagaren inte överklagar domen. Frågan är om det egentligen är rätt att den ”egna åklagarkammaren” skall avgöra ett överklagande?

Dessutom är målsägaren en Sverigedemokrat. Undrar hur det hade varit om det rört sig om en socialdemokrat eller moderat. Där har vi återigen det här med alla människors lika värde.

Är en Sverigedemokrat lika mycket värd som en socialdemokrat eller moderat för åklagarkammaren i Kalmar?

Med tanke på åklagare Linda Caneus arbetsinsats under rättegången är jag starkt tveksam till detta.