Idag har jag besökt SD i Jönköping vid deras träff och julbord. Pratat lite om hur jag upplevt att komma in i riksdagen och vårt arbete. Och givetvis allt annat runt omkring riksdagen, som hur vi bemöts av andra partiers ledamöter. Hur detta har förändrats sedan 2010, åtminstone hos en majoritet av riksdagsledamöterna.

Alltid trevligt att träffa medlemmar från olika orter. Jag hade gärna stannat kvar och pratat med medlemmarna men man hade lite bråttom hem.

Det blev en dagstur på nästan 450 kilometer på vintervägar. Småland är stort när man skall åka tvärs igenom landskapet.

Lyssnat en hel del på radion i bilen. Det har pratats en del om EU och att man vill starta ett nytt utskott i Bryssel som skall behandla Euron men Storbritannien skall inte få vara med i utskottet för att man är så uttalat emot euron. Sverige skall dock få vara med i utskottet! Bryssel börjar mer och mer likna en sandlåda. Idag finns EU27, EU17 (Euron), snart finns EU11 (fördjupat samarbete) och snart EU26 (Storbritannien utanför) och snart spricker hela EU av interna konflikter där det mesta har sin grund i den gemensamma valutan.

Nu väntar jag bara på att hitta ett klipp på nätet där Nigel Farage kommenterar det odemokratiska i detta förslag.

Svensk media nämner i stort sett aldrig Nigel Farage men han förekommer flitigt i andra länder nu har även fått stort utrymme i The New York Times. Läs artikel

Imorgon får EU Nobels fredspris. Helt sanslöst!

Svensk media skrämmer mig något oerhört. Nu tänker jag inte i första hand på hur Sverigedemokraterna och dess företrädare behandlas i media utan jag tänker på annat.

I svensk media gäller mainstream och definitivt inte mångfald. Med mainstream menar jag i första hand det som är politiskt korrekt. Den som har följt massinvandringen vet vad jag syftar på.

Ett annat område är EU och vad som händer i Bryssel. Det är skrämmande hur lite som rapporteras om EU-parlamentet, trots att det i mångt och mycket styr Sveriges riksdag och våra lagar. Inte ens snuset vara eller icke vara tycks väcka svensk media. Sveriges agerande är i mina ögon pinsamt om man tänker på hur regelverket ser ut för t.ex öl o vin och hur skattesystemet fungerar inom EU, med alla undantag som gynnar Frankrike, Italien och Spanien.

Har svensk public service någonsin visat ett tal från Nigel Farage i EU-parlamentet. Har man överhuvudtaget intervjuat honom någon gång. Han skulle säkert ha synpunkter på hur våra svenska EU-parlamentariker agerar i Bryssel.

Nej, när det gäller EU så gäller inte mångfald i media!

Ännu värre har det varit under den senaste veckan när gäller klimatmötet i Doha. De svenska klimatalarmisterna har haft stående inbjudningar till media. Johan Rockström har figurerat flitigt i TV-soffor och tidningar, Martina Kruger från Greenpeace och Svante Axelsson från Naturskyddsföreningen är andra som dagligen fått media utrymme. Anders Wijkman har jag dock inte sett så mycket utav men det kanske kommer. Jag bara undrar varför får inte några andra uppfattningat något utrymme i svensk media.

Public service har ju ett statligt uppdrag och borde visa på att det finns en del andra uppfattningar. Men som vanligt gäller inte mångfald. En liten debatt i Aktuellt mellan någon klimatalarmist och t.ex Lars Bern kunde vi väl fått se.

Svenska folket skall föras bakom ljuset och indoktrineras med vad som är politiskt korrekt även på detta område. Läs gärna på The Climate Scam för en annan vinkling.

Det var ganska roligt att se hur ordföranden för klimatmötet i Doha tappade fattningen när Lord Monckton smög sig in på Burmas plats och påtalade att det inte varit någon global uppvärmning de senaste 16 åren.