thoralf

Alla inlägg den 12 december 2017

Av Thoralf Alfsson - 12 december 2017 18:34

 


Idag tittade jag på TV4 för ovanlighetens skull. Malou efter tio där Tobias Billström (M), Heléne Fritzon (S) och Jan Björklund (L) medverkade. Vilket hyckleri! Det som ändå är det mest beklämmande är att Malou och så många andra programledare inte ställer en enda kritisk fråga om deras tvärvändning i politik. Malou frågade inte ens varför de ändrat sin politik inom t.ex integrationsområdet eller migrationsområdet.


Alla vet att den typen av frågor blir besvärliga för alla 7-klöverns företrädare och att det skulle kunna gynna Sverigedemokraterna. Det är ett sånt fruktansvärt äckligt hyckleri så det är svårt att inte må illa. Symbiosen mellan journalisterna och 7-klöverns politiker är glasklar. Ynkligt fegt av Malou!


Sedan läste jag en text på sociala medier som var väldigt välformulerad, välskriven och dessutom mycket bra. När jag läste texten kom jag att tänka på vad författaren Anders Johansson skrev för många år sedan i en debattartikel i Barometern.


”I dag har invandringen nått sådan omfattning att man med en lätt glidning i begreppen kan påstå att Sverige är det enda land i världen som frivilligt bekostar sin egen kolonisering." 

 

Jag har fått tillåtelse att publicera den texten som jag läste på Facebook tidigare idag.


"Då svenska Public service idag i princip är helt “unwatchable” (det är ju som vi vet ideologisk propaganda dygnet runt), roar jag mig ibland med att se på Axess TV. Tidigare idag sändes en repris som fick stå på i bakgrunden i hemmakontoret, den handlade om arkeologen Pat Sutherlands utgrävningar på Nordamerikas norra östkust, där hon och hennes team med idogt arbete och ett avsevärt antal artefakter lyckats bevisa att det var Nordmän (vikingar), från Europa och Skandinavien som långt före Columbus satte sin fot på den nordamerikanska kontinenten.

 

Det är ett välgjort, vetenskapligt och sanningssökande dokumentärprogram som följer arbetet med öppenhet och intresserar sig för de fakta som framkommer. Vid något tillfälle säger den ödmjuka Sutherland att “Vi är bara i början av dessa efterforskningar och jag är säker på att vi kommer att lära oss mycket mer längre fram”.

 

Orden hänger kvar ett tag och jag kan inte hjälpa att jag tänker… Om hon bara visste.

 

Om det finns något land i världen som inte bara kommer att vara helt ointresserad av dessa efterforskningar utan sannolikt fientligt inställd till vad de kan komma att lära oss (till exempel att vikingar med nordiska namn var först i Amerika), så är det Sverige.

 

Om hon bara visste något om vidden av den närmast totala vetenskapsfientlighet som spritt sig i dagens största skandinaviska land, Sverige, så skulle hon förmodligen ramla baklänges. Om hon kände till det förakt och den missaktning för Sveriges historia och kulturarv som dagens politiska elit sprider. Om hon visste om hur svenska myndigheter idag försöker göra om våra museer till megafoner för sin egen extrema ideologi (och ambitiöst plockar bort sådant som inte passar den), om hur man sysslar med medveten historierevisionism och aktivt försöker sprida falsarier om att till exempel vikingar var muslimer. Om hur en svensk statsminister föraktfullt kallar svenskar och den svenska historien för ett barbarbi (underförstått ingenting som något har ett intresse av). Om hur svenskar påstås inte existera (och att de aldrig har existerat – och om de har det så är antagandet ändå både fult och ointressant).

 

Om hon visste, skulle även hon få andnöd?

 

Om hon kände till att skolor, folkhögskolor och universitet, tillsammans med statlig media, betydelsefulla myndigheter och de etablerade politiska partierna i decennier har gjort allt för att klippa bandet mellan folket – och dess historia. Hur alla dessa har samordnat sina krafter för att göra det svenska folket historielöst. Tomt på erfarenheter bakåt. Frikopplade från sina förfäder och helt betydelselösa i ett historiskt perspektiv. Bortkopplade från sitt arv. Ensamma och utan kultur. Lika betydelselösa som ett dött höstlöv från ett namnlöst träd som försvinner med vinden utan att någon varken lägger märke till det eller bryr sig. Att tänka sig tanken att svensken har en historia och ett kulturarv har konsekvent stämplats som misstänksamt och oönskat – ja, rent av rasistiskt och fascistiskt. Kring detta har man ljugit, ljugit igen och fortsätter idag att ljuga än mer intensivt.

 

Det tomma och historielösa folket. Det döda folket. Folket som inte finns – och aldrig funnits.

 

Som motvikt till identitetslösheten har svensken uppmuntrats att köpa nya diskmaskiner och bilar, renovera sina kök, ta dyrbara lån och skilja sig. Den avskyvärda kärnfamiljen – och den förhatliga mannen – har spottats på så många gånger nu i detta land att människor har ställt sig vid sidan om, blivit ängsliga och slutligen känt sig tvingade att tro på doktrinerna. Överhögheterna måste ju vilja vårt bästa? Väl? Vi har det ju fortfarande ganska bra, i våra lådor där vi lever, mestadels ensamma?

 

På samma gång hyllas andra folk och länder. Det finns till exempel ingen gräns för hur mycket sympati, pengar och kärlek de svenska politiska eliterna vill slänga över det som beskrivs som “det palestinska folket”. Och den djupa förståelsen för “det kurdiska folket” talas det om på praktiskt taget varje svensk medial nöjesplattform.

 

Vad är det som hänt? Hur kan detta vara möjligt? Detta självhat. Detta självskärande. Denna vilja att gå under – och riva hela samhället ner med sig i undergången.

 

Hur kan ett välfungerande välfärdsland – med en av de äldsta och mest väldokumenterade historiska arven – vilja förinta sig själv med sådan effektivitet och aldrig tidigare skådad fermitet?

 

Jag vet inte om vi någonsin kommer att få svar på dessa frågor Jag hoppas det. Jag hoppas att det skrivs kilometervis med litteratur och forskning i framtiden om det lilla nordiska landet som beslöt sig för att begå kollektivt självmord. Ungefär som dokumentationerna om sektledaren Jim Jones självmordssekt i den latinamerikanska djungeln.

 

Samtidigt. Jag vet var jag kommer ifrån. Och att jag lyckades lämna sekten gör mig stolt. Jag känner idag den djupa tillhörigheten. Jag önskar att vi kunde bli flera. Och jag kommer inte att ge upp.

Vi har fortfarande några tiotal år på oss att stoppa vårdslösheten, kulturfientligheten och vanvettet. Kanske kan vi lyckas, vi som är svenskar och vi som vill vara svenskar?

 

Jag väljer att tro det."

 

En vän Jonas

 

En fatastiskt bra skriven text!

 

ANNONS

Presentation


Thoralf Alfsson
Sverigedemokrat, Kalmar

Riksdagsledamot 2010-2014.
Kommunfullmäktige 2006- Kommunstyrelsen 2014-

Kontaktinfo 072-5179099, thoralf.alfsson@telia.com

Vill du stödja bloggen Swish till 072-5179099

Fråga mig

964 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4
5
6 7 8 9 10
11 12 13
14
15 16 17
18 19 20
21
22 23 24
25
26
27
28 29 30 31
<<< December 2017 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Gästbok

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ thoralf med Blogkeen
Följ thoralf med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se