OKG, Simpevarp                                Foto OKG

OKG skickade i måndags ut ett pressmeddelande om att man förbereder ansökan om miljöprövning för avställning och servicedrift för deras reaktor O1. Läs pressmeddelande.

För något år sedan ställde jag en fråga till riksdagens utredningstjänst om antalet snabbstopp på de olika reaktorerna i Sverige. Anledningen var uppgifter om att just O1 haft många snabbstopp vilket i sin tur påverkar reaktortankens livslängd. I svaret från RUT fanns följande.

”I Sveriges äldsta kärnkraftsaggregat, Oskarshamn 1 (O1), som togs i drift 1972, har det fram till årsskiftet 2010/2011 inträffat 356 snabbstopp. Det totala antalet tillåtna snabbstopp i O1 enligt den för närvarande gällande transientbudgeten är 470.”

Det innebär att det inträffar ca 10 snabbstopp/år. Vilket i sin tur skulle antyda att O1 borde kunna vara i drift fram till ca 2022.

I och med gårdagens pressmeddelande kommer frågan om ersättningsproduktion än mer i fokus för regering och riksdag. Diskussionen om att bygga nya kärnkraftverk kommer säkert intensifieras ju närmare vi kommer dagen för stopp av ett kärnkraftverk. Om vi får en rödgrön regering efter valet i september så ser situationen mörk ut för kärnkraften och vi kommer förmodligen förlora mängder av jobb inom den elintensiva industrisektorn då investeringar lär flytta utomlands när Fridolin och Romson får bestämma.

O1:an har idag en effekt på 492MW enligt OKG:s webbsida.

Om nu dessa 492MW skall ersättas med vindkraftverk kommer det behövas ett hiskeligt stort antal.

Från norsk vindkraftsutbyggnad.

Den som vill göra det lätt för sig i debatten säger antagligen bara att vi skall ersätta O1:an med förnyelsebar el. Vilket i praktiken innebär vindkraft, bioenergi och kanske lite solkraft. Ett litet räkneexempel kanske vore på sin plats. Om vi antar att vi räknar på den storlek av vindkraftsverk som installeras mest på land idag, vilket är 2MW, då skulle det kunna se ut så här.

Den som vill göra det lätt för sig räknar kanske så här 492/2 = 246st. För att få samma märkeffekt behövs det alltså 246st vindkraftverk men då krävs det att det konstant blåser minst 13m/s men inte mer än ca 25 m/s så att vindkraftverken kan leverera maxproduktion kontinuerligt.

Nu vet vi ju alla att dygn med den vindstyrkan är ganska ovanliga, under sommaren eller när vi har högtrycksläge under vintern har vi aldrig dessa vindförhållanden. Faktum är den att vindkraftverk i bästa fall har en verkningsgrad på ca 30 procent som medel värde under ett år.

Enligt vindstat.com låg verkningsgraden under december 2013 på under 25 procent. Under juni och juli 2013 låg den till och med under 10 procent (för juni installerad effekt 3996MW, medeleffekt 373MW = 9,3 procent verkningsgrad).

Om vi antar att vi har en verkningsgrad på 25 procent innebär det att ett 2MW vindkraftverk reduceras till ett 0,5MW vindkraftsverk. Då får vi istället följande beräkning 492/0,5 = 984st Vi behöver allts ca 1000st vindkraftverk för att ersätta den elenergi som O1:an producerar vid full drift.

Nu har givetvis också ett kärnkraftverk inte en verkningsgrad på 100 procent men där planeras givetvis det stora underhållsstoppen till sommarhalvåret då behovet av elenergi är lägre. Givetvis förekommer också störningar i produktionen.

El från kärnkraftverk betecknas dock som baskraft då den inte är beroende av några yttre faktorer som vind eller sol. Av just den anledningen betecknas vindkraft och solkraft som intermittenta kraftkällor.

Mikael Odenberg.   Foto Thoralf Alfsson

Svensk Kraftnäts generaldirektör Mikael Odenberg sa i ett föredrag under Almedalsveckan 2013 att endast 6 procent av vindkraftens märkeffekt kan räknas som baskraft. Efter att ha tittat på siffrorna från Vindstat har jag full förståelse för hans påstående. Det innebär i praktiken att om vi skall tillförsäkra oss samma energi som O1 genom vindkraft även när det blåser väldigt lite måste vi installera mer än 1000st vindkraftverk.

Med 6 procent som riktvärde får vi alltså räkna ner ett 2MW vindkraftverk till 0,12MW. Vilket då skulle ge följande beräkning 492/0,12 = 4100st. Över 4000 vindkraftverk på 2MW.

Alla förstår nog vad effekten skulle bli när det blåser 15m/s vid alla 4000 vindkraftverk och där produktionen då skulle motsvara ca 8000MW. Eller vad ca 16st kärnkraftverk av O1:ans storlek skulle producera. Effekterna på det svenska kraftnätet och reglerkraften (vattenkraft) skulle bli enorma med dessa svängningar i elproduktion med minst sagt märkliga konsekvenser där vi kommer tvingas släppa stora mängder vatten förbi turbinerna vid vattenkraftverken. Med stora förluster för ägarna av vattenkraftverken som följd.

Jag gissar att elkonsumenterna och skattebetalarna i en sådan situation tvingas ersätta ägarna till vattenkraftverken för dessa ”ekonomiska förluster” förorsakade av vindkraften.

Vi kommer dessutom få ett elpris som kommer fluktuera något enormt beroende på om det blåser eller inte. Något som vi redan sett effekter av under 2013 då elpriset varierat mellan 1,2 öre/kwh och 91 öre/kwh.

Tyskland håller ju på med sin så kallade "energiwende" där förnyelsebar energi i form av vindkraftverk och solceller ingår. Där har dessa effekter redan blivit minst sagt märkbara. Vilket lett till helt okontrollerbara elpriser. Under 2013 har priset varierat mellan minus 90 öre/kwh och 120 öre/kwh enligt Svensk energi.

Är det detta vi vill ha även i Sverige?

PS

På söndag 2 februari medverkar jag på ett möte i Nybro klockan 16:00 som SD Södermöre arrangerar.

Mötet är öppet för alla sympatisörer till Sverigedemokraterna. Är du intresserad skall du kontakta SD Södermöre på mejl för närmare upplysningar om plats.

sodermore@sverigedemokraterna.se

Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth har svarat på min skriftliga fråga angående vindkraft kontra världsarvet Södra Ölands odlingslandskap. Jag upplever svaret som mycket positivt! En minister har svårt att formulera ett svar utan att bli beskylld för ministerstyre i ett direkt ärende men här känns svaret bra.

Min tolkning av svaret är att Riksantikvarieämbetet har fått påtryckningar från kulturministern och Kulturdepartementet att man har ögonen på sig och att man förväntar sig att Riksantikvarieämbetet lever upp till sitt ansvar att följa världsarvskonventionen. Dessutom höjer Lena Adelsohn Liljeroth ett varningens finger till Länsstyrelsen och landshövding Stefan Carlsson och inte minst till Mörbylånga kommun och kommunalrådet Henrik Yngvesson då hon pekar ut deras ansvar.

Slutmeningen i svaret är enligt min uppfattning en kraftfull signal till Riksantikvarieämbetet, Länsstyrelsen och Mörbylånga kommun. Kulturministern skriver.

Jag kommer följa utvecklingen noga!

Här kan du läsa kulturminister Lena Adelsohn Liljeroths svar på min skriftliga fråga.