Den som följt min blogg under några år vet att jag skrivit flera blogginlägg om Stasi och att jag jobbat för att de så kallade Stasiarkivet skall öppnas upp för forskning. Det är nu 25 år sedan muren föll och det kan knappast vara något problem att göra som flera andra länder redan gjort. Under min tid i riksdagen skrev jag flera motioner om detta. Om det idag finns någon i Sverigedemokraternas riksdagsgrupp som lyfter denna fråga är jag mycket tveksam till. Det beror troligen på att SD:s ledamöter har en låg medelålder och att bara ett fåtal var vuxna under 70-talet eller 80-talet.

Mitt intresse för vilka de svenska Stasimedarbetarna var har gjort att jag har en del kontakter. Nyligen publicerades en artikel i SvD men eftersom alla inte kan läsa den har jag fått ok av författarna att publicera den på bloggen.

Oviljan att öppna arkiv aktualiserar åter kravet på en sanningskommission för att klarlägga Stasis inflytande i Sverige, anser två professorer.

”Enligt den nu skrotade så kallade Decemberöverenskommelsen kunde en regeringsbudget röstas igenom även om den bara stöddes av en minoritet av riksdagens ledamöter. Detta är underligt ur demokratisk synvinkel. Men ännu underligare är det sätt på vilket säkerhetsfrågor behandlas, vilket ytterst få känner till. 2012 ombads den dåvarande regeringens justitieminister Beatrice Ask att ge forskare nödvändig tillgång till Säpos arkiv för att de skulle kunna belysa Stasis och KGB:s verksamhet i Sverige under 1980-talet. Regeringen kunde dock inte finna någon anledning till att allmänheten skulle få kännedom om vilka svenskar som hade samarbetat med Stasi. Nutidshistorien mörklades.

I år bad därför riksdagsledamoten Finn Bengtsson den nuvarande regeringen och dess justitieminister Morgan Johansson att ta initiativ till en översyn av tidigare beslut. I ett skriftligt svar den 21 april 2015 ställde sig dock statsrådet Anders Ygeman (som fått i uppgift att svara på interpellationen) helt bakom Beatrice Asks bedömning, och avslutade sin skrivelse med orden ”Jag avser därför inte vidta några vidare åtgärder i frågan.”

En skriftlig fråga från riksdagsman Hans Wallmark om detta besvarades den 23 juli 2015 av statsrådet Helene Hellmark Knutsson med några till intet förpliktigande fraser, som att ”stöd redan ges till forskarinitierad och nyfikenhetsbaserad forskning.”

Stasi-medarbetarna hade sina flesta kontakter inom partierna till vänster, men de hade även infiltrerat partierna till höger. Detta kan förklara den utbredda ovilja som en majoritet av riksdagens ledamöter tycks ha att belysa detta. Trots att Stasi-samarbetet hade sin höjdpunkt för mer än 25 år sedan är bevisligen fortfarande flera aktivister verksamma inom dagens politiker- och medievärld.

Det är för oss tydligt att omsorgen om dessa politikers anseende har fått större vikt än de säkerhetspolitiska aspekterna. Det verkar finnas en underförstådd överenskommelse om Stasi mellan regeringen och stora delar av oppositionen. Detta bör enligt vår mening belysas av media så att det blir allmänt känt.

Vårt tidigare krav, väckt bland annat vid en hearing i riksdagen, på att en i parlamentet brett förankrad sanningskommission tillsätts, bör dessutom åter aktualiseras. Varför är regeringen inte intresserad av detta?”

ANDERS TÖRNVALL och LENNART STENFLO är professorer (em).

Törnvall har i två tidigare artiklar i somras (11/8, 12/8) presenterat sina resultat av forskning i tyska arkiv kring Stasis kontaktverksamhet vid svenska skolor under 70- och 80-tal. De baseras på en rapport för tankesmedjan Frivärld.

Se gärna också detta klipp från ett seminarium som ordnades áv Axess med Anders Törnvall och Birgitta Almgren.

http://www.axess.se/tv/player.aspx?id=4275

Granskning Sverige har kommit med ett nytt klipp.

Idag skriker media ut att trenden vänt för SD. I TV4 Novus mätning backar SD för första gången sedan februari. Det innebär sju mätningar i rad med stigande opinion. Att det tillslut kommer en mätning då den trenden upphör är väl i allra högsta grad naturligt.

Den stora frågan är givetvis om det finns någon riktig orsak till att stödet för SD skulle minska. Enligt min uppfattning finns ingen sådan orsak, snarare är det så att det asylkaos som vi nu bevittnar borde ge ökat stöd för SD i opinionen.

Men det finns en faktor som talar emot. Nämligen medias enorma propaganda som startade med 3-årige Aylan Kurdi, som han döptes till i media. Propagandan riktas inte i första hand mot orsakerna till det som kallas flyktingkaoset utan i väldigt stor utsträckning mot Sverigedemokraterna och de som sympatiserar med SD. Hela Sverige skramlar är väl det mest slående exemplet på detta även om Hans Rosling fick möjligheten att säga några sanningar.

Idag har skämmighetsfaktorn säkerligen ökat rejält i samhället. Den var på väg att minska men idag är den sannolikt större än på många år. Jag är fullständigt övertygad om att många idag inte vågar eller vill uppge att man sympatiserar med SD och att man har för avsikt att rösta på SD.

Det är fult att sympatisera med SD. Det har media och de politiskt korrekta bestämt!

Besöksantalet på min blogg har tidigare korrelerat väldigt väl med opinionsmätningarna men idag ser jag inte längre detta samband. Min blogg har slagit all time high fyra månader i rad när det gäller unika besökare per månad. Under oktober slogs månadsrekordet för flera dagar sedan och det finns en möjlighet att bloggen når drömgränsen på 100 000 unika besökare under oktober.

Jag tror inte att Sverigedemokraterna har backat i opinionen. Jag tror att vi i verkligheten har gått framåt!