Debatten om vad invandringen kostar pågår ständigt. Oavsett om det är i riksdagen, landstingsnivå eller på den kommunala nivån som är politiker oense över vad som skall räknas som en kostnad. Ett antal politisk korrekta personer tar stöd av oseriösa beräkningar av invandringens kostnader och raljerar över kostnaderna.

De akademiker och nationalekonomer som gör seriösa försök att få fram de verkliga kostnaderna negligeras eller till och med förlöjligas av journalister och politiska motståndare. Dessa beräknar lyfts dessutom aldrig fram i media och granskas på ett seriöst och ansvarsfullt sätt.

Jag tänkte nu vissa på ett litet exempel från Kalmar kommun. Ett exempel som jag är övertygad om att det behandlas på samma sätt i alla de övriga 289 kommunerna i Sverige.

Det gäller asylsökande ensamkommande barn, asylsökandes barn och anhöriginvandring av barn. Barn som är i skolåldern. Notera att nedanstående frågeställning inte gäller de som befinner sig i asylprocessen, utan det gäller de som fått uppehållstillstånd och placerats i en kommun eller kommer som anhöriginvandrare.

Skall dessa barn och deras skolgång betraktas som en invandringskostnad för skolan när de fått uppehållstillstånd?

I Kalmar får dessa barn gå i en förberedande klass under två månader innan de placeras i en vanlig klass. Under dessa två månader betraktas de som en kostnad för invandringen inom Barn- o Ungdomsförvaltningen. Men någon ersättning utgår inte från Migrationsverket enligt förvaltningschefen.

När de sedan kommer till en vanlig klass ses de inte längre som en kostnad för invandringen! Utom i ett avseende. Modersmålsundervisning! Dessa barn har rätt till modersmålsundervisning och detta räknar Barn- o Ungdomsförvaltningen som en extra kostnad för invandringen. Men alltså inte den normala skolgången. Modersmålsundervisningen ersätts inte heller från Migrationsverket.

Jag gissar att de flesta kommuner räknar på samma sätt. Följden blir att när man frågar efter invandringens kostnader till Barn- o Ungdomsförvaltningen blir den väldigt låg. I Kalmar hamnar den på ca 7,6 miljoner kronor per år.

Men är detta verkligen rätt sätt att räkna kostnaden för invandringen när det gäller skolan?

Vad anser mina läsare?

Mitt eget svar kommer i nästa blogginlägg.

Vid måndagens kommunfullmäktige blev det mest debatt om en ny översiktsplan för Södra staden och en interpellation angående uppdatering av kommunens vindkraftsplan. Båda frågorna har faktiskt en gemensam nämnare som kom upp under debatten, nämligen klimatförändringarna. Eller rättare sagt det framtida klimatförändringarna, de förändringar som varit kan nog mer betecknas som väderförändringar.

När det gäller Södra staden som ligger kustnära vid Rinkabyholm handlar det om havsnivåhöjningar. Enligt översiktsplanen måste all bebyggelse ligga 2,5 m över dagens havsnivå men Miljöpartiet förordade 3 m.

Jag lyfte då det faktum att vi inte under flera hundra år, kanske tusen år haft någon havsnivåhöjning i Kalmarsund.

Faktum är att den relativa landhöjningen i regionen är 0,12cm/år enligt SMHI (2012). Med relativ landhöjning menas den absoluta landhöjningen minus den vattenståndshöjning som sker.

I praktiken innebär det att vi har en sjunkande havsnivå i Kalmarsund med ca 1,2 cm på 10 år.

Om vi därtill också konstaterar att den havsnivåhöjning som sker i de stora haven inte har accelererat under de senaste 20 åren inser nog var och en att det kommer dröja många år innan vi får se någon havsnivåhöjning i Kalmarsund. Det är dock beklämmande att vi har klimatalarmister som sprider rena spekulationer och osanningar som grundar sig på mycket osäkra och diskutabla klimatmoduleringar från framförallt IPCC.

I dagens Barometern publiceras vårt genmäle på kommunalrådens svar på vår debattartikel. Jag länkar till vårt genmäle som Barometern gett en bra rubrik. ”Ge oss ett mångkulturellt bokslut”

”Länsstyrelsen Kalmar län och länsarkitekten Margareta Gustafsson har kommit överens om att gå skilda vägar, meddelar länsstyrelsen i ett pressmeddelande.”

Barometern skriver idag att länsarkitekten Margareta Gustafsson lämnar länsstyrelsen. Ännu en högt uppsatt tjänsteman som lämnar länsstyrelsen efter att landshövding Stefan Carlsson tog över chefskapet. Det är ganska många nu. Är det tjänstemännen eller landshövdingen det beror på?