thoralf

Inlägg publicerade under kategorin Energipolitik

Av Thoralf Alfsson - 16 juni 2014 21:19

Klimatpolitiken när det gäller framtida elproduktion måste utgå från fakta. Det är något som jag anser inte sker idag. Istället är det ett antal klimatalarmister, lobbyorganisationer och inte minst Miljöpartiet som blåser under denna faktaresistens som råder inom etablissemanget och sprids i media. 


Alla politiskt korrekta parter tycks försöka undvika att berätta hur stor del av den svenska elproduktionen som är ”fri” från koldioxidutsläpp. Klimatalarmisterna är inte det minsta intresserade av att berätta om hur verkligheten ser ut. Sanningen är faktiskt inte så intressant för klimatalarmisterna. 


Under 2012 var drygt 98 procent av svensk elproduktion koldioxidfri! 


Under 2012 hade vi i Sverige dessutom ett produktionsöverskott på hela 19 000 GWh!  

 

Dessa två parametrar innebär i praktiken att det är fullständigt meningslöst att subventionera t.ex vindkraft med elcertifikat. Svensk elproduktion är mer än tillräcklig vid dagens nivåer. Det är till och med så att energiförbrukningen förväntas sjunka i framtiden. 


Den som däremot lyssnar på Miljöpartiet och media får dock en helt annan bild än verkligheten. Så här ser energiproduktionen ut för varje energikälla under 2012 enligt Svensk Energi. 


 


Staplarna för olja, gas och kol är nästan svåra att se. 


Summerar man sedan ihop det fossilfria energiproduktionen som är fri från koldioxidutsläpp och jämför det med den fossila energiproduktionen ser det ut enligt nedan.


    


Är det logiskt att subventionera vindkraften med miljardbelopp när verkligheten ser ut så här? 


I samband med Almedalsveckan 2012 genomförde Demoskop en enkät om hur klimatkunniga och hur energikunniga politiker eller personer som sympatiserar med riksdagspartierna är i verkligheten. Ett stort antal klimatrelaterade frågor ställdes. En av frågorna tycker jag var synnerligen intressant när man granskar hur personerna svarat. 


”Hur stor andel av Sveriges elproduktion tror du är fri från koldioxidutsläpp?” 


Hela ca 75 procent svarade att mindre än 50 procent av elproduktionen var koldioxidfri. Endast drygt 3 procent angav svarsalternativet mer än 90 procent av elproduktionen var koldioxidfri. 


Bland folkpartister är kunskapen allra bäst eller hela 7 procent svarade rätt. Vänsterpartister har inte helt förvånande sämst kunskaper i denna fråga. 


Det är en skrämmande okunskap som uppenbarligen även existerar bland samhällsmedvetna människor. 


Tack vare denna okunskap kan Miljöpartiet driva sin politik med hjälp av media. ”Die dummen schweden” köper dessutom denna felaktiga politiska indoktrinering utan att ifrågasätta den det minsta.


 

 

Av Thoralf Alfsson - 16 april 2014 14:54

 


Att ifrågasätta klimatalarmisterna och dess övertygade sympatisörer gör man inte ostraffat i Sverige. Särskilt inte om man dessutom är Sverigedemokrat!


Supermiljöbloggen ondgör sig över mitt blogginlägg med rubriken ”97 procent”.


Givetvis finns det ingen kommentarsmöjlighet på Supermiljöbloggen. Men bara namnet säger mig att dessa personer redan är övertygade om "jordens undergång" i en snar framtid och att säga något annat är som att svära i kyrkan för dessa miljöfanatiker.


I mitt blogginlägg skrev jag följande.


”I Sverige spenderas säkert minst 4 miljarder kronor årligen på klimatforskning så dessa forskare vill säkert inte såga av den gren de sitter på och därmed förlora sin inkomst och kanske även sin framtida utveckling på forskarområdet.”

 

Detta har uppenbarligen retat upp Beatrice Rindevall på Supermiljöbloggen rejält. Hon har till och med läst Riksrevisionens rapport om Svensk Klimatforskning och skriver följande raljerande text.


Igen visar Alfsson prov på ett förbluffande sällsynt sätt att grunda sina åsikter. Det finns riktig fakta att titta på, riksrevisionen har faktiskt gjort en uträkning över hur mycket pengar som läggs på klimatforskning.”

 

Beatrice Rindevall har till och med citerat en del av texten Riksrevisionens rapport.

 

”Undersökningen visar att staten har tilldelat klimatforskning cirka 13 miljarder kronor från 1994 till 2008, i huvudsak till forskning om minskning av växthusgaser. Stödet har ökat betydligt sedan 2008 och uppgick år 2010 till minst 2 miljarder kronor.”

 

Hennes slutsats låter enligt nedan.

 

”Det är väldigt brett vad klimatforskning är, men största delen läggs enligt undersökningen på energiforskning och en del av dessa pengar finns i inbakat anslagen till universiteten och högskolorna. Bland annat därför är det svårt att veta exakt hur mycket som läggs på klimatforskning, men att det är ”säkert minst” skulle vara 4 miljarder kronor per år innebär en oerhörd höjning som det inte finns någon grund för att tro.

 

Beatrice Rindevall menar alltså att jag har helt fel i mitt påstående att klimatforskning spenderar minst 4 miljarder årligen. Beatrice Rindevall läser Riksrevisionens rapport som faan läser bibeln. Men är man så jäkla förblindad av ”hat” och ”förakt” mot en annan persons åsikter, i synnerhet en sverigedemokrat så blir man just förblindad.


Beatrice Rindevall! Läs hela rapporten! Inte bara det som passar för stunden.  

 

Om du hade fortsatt läsa hade du även kunnat läsa följande i rapporten på sid 81-82.


”Granskningen visar därmed att den statliga finansieringen av klimatforskningen är betydligt mer omfattande än vad Formas och Naturvårdsverket har rapporterat om tidigare. Om även medel från EU, kommuner och landsting samt privata aktörer räknas in uppgick forskningsmedlen till minst 3,6 miljarder kronor år 2010, enligt Riksrevisionens kartläggning.”

 

Sedan skall man även läsa vad Riksrevisionen skriver i bilaga nr 2 i rapporten. Men för att ingen skall behöva leta upp det citerar jag även från denna bilaga.


”Svarsandelen var 83 procent för de offentliga och 63 procent för de privata respondenterna. Totalt var bortfallet 25 procent. Ett vanligt sätt att hantera bortfall är att göra bortfallskompensation med en metod som kallas ”rak uppräkning”. Denna metod bygger på ett antagande om att de som inte har svarat har samma egenskaper som de som har svarat. I denna undersökning har vi inte genomfört någon bortfallskompensation eftersom de som inte har svarat inte kan antas ha samma egenskaper som de som har svarat. Det är troligt att det bland dem som inte har besvarat enkäten finns en överrepresentation av institutioner och företag som faktiskt inte har bedrivit någon klimatrelaterad forskning och utveckling. Om detta är fallet skulle metoden med rak uppräkning innebära en överskattning av medel för klimatrelaterad forskning och utveckling.

Om det å andra sidan är så att de som inte har svarat faktiskt har bedrivit klimatrelaterad forskning och utveckling, innebär den använda metoden att vi har underskattat de totala medel som har gått till klimatforskning.”

 

Så lätt är det att avslöja miljöfanatiker som skribenterna på Supermiljöbloggen, i detta fall Beatrice Rindevall. Kom dessutom ihåg att dessa siffror gäller för 2010, idag är det 2014. Anslagen har sannolikt ökat sedan 2010, något annat vore högst förvånande med tanke på det debattklimat som råder i klimatfrågan och IPCC:s larmrapporter.


Detta visar med all tydlighet att det som skrivs på t.ex Supermiljöbloggen inte förhåller sig till sanningen när man försöker vinna billiga poänger genom en raljerande ton över andras uppfattningar och åsikter.

 

Nu ser jag fram emot att Beatrice Rindevall rättar blogginlägget med de fakta hon undvikit.


UPPDATERING!


Beatrice Rindevall har raderat vissa delar av sin text nu.

Av Thoralf Alfsson - 14 april 2014 17:01

När klimatalarmister och politiker pratar om klimatförändingarna så hävdar de att 97 procent av forskarna är eniga i klimatfrågan. Det har nästan blivit ett mantra som utnyttjas av insändarskribenter och okunniga debattör som ett argument.


 


I Sverige spenderas säkert minst 4 miljarder kronor årligen på klimatforskning så dessa forskare vill säkert inte såga av den gren de sitter på och därmed förlora sin inkomst och kanske även sin framtida utveckling på forskarområdet.


Personligen tror jag inte det minsta på denna siffra. Frågan är om IPCC ens tror på att 97 procent av forskarna stödjer deras rapporter.


Allt sunt förnuft håller på att gå förlorad i något som kan liknas vid koldioxidfobi!


97 procent av världens forskare på området tycks alltså anse att koldioxidhalten i atmossfären är den enda och allenarådande anledningen till att den globala medeltemperaturen stigit med ca 0,7-0,8 grader celsius den senaste 150 åren.


Nu kräver man åtgärder för att stoppa koldioxidutsläppen men ett flertal ledande länder gör tvärtemot och ökar istället utsläppen genom att stänga ner sin kärnkraft och ersätta den med kol och gas. Frågan är vad som egentligen pågår bakom de lykta dörrarna i maktens korridorer.


Tänk om dessa 97 procent har fel? Hur villiga kommer de vara att erkänna att de haft fel?


Kan det vara så att de 3 procent som har andra upfattningar om klimatförändringarna har rätt?

Av Thoralf Alfsson - 2 april 2014 23:29

Jag blev uppenbarligen inblandad i ett aprilskämt i tidningen Östran. Som skrev att det skulle bli ett tillfälligt sommarzoo på Stortorget i Kalmar. Det skulle ske i samarbete med Ölands djurpark. Besökarna skulle bland annat få se myrsloken Stephen, räven Anders, sengångaren Per-Olof och vargen Thoralf.


”Projektet är förankrat politiskt. Dock har Sverigedemokraterna sagt sig stödja idén om enbart djur som finns i svensk skog och mark visas.”


Kanske inte årets aprilskämt.


Ölandsbladet hade dock ett aprilskämt som jag önskar vore sant. Om det blev verklighet skulle Borgholm verkligen få ett uppsving och ett välbesökt ställe. Läs artikel i Ölandsbladet.



Idag har jag besökt ett seminarium i riksdagen angående den senaste rapporten från IPCC. Det är faktiskt lite fascinerande att lyssna på alla dessa klimatalarmister som köper allt med hull och hår. Utan att ifrågasätta det minsta.


Världen är på väg mot undergång inom några decennier. Kanske redan under min livstid om man skall tro föreläsarna och vissa åhörare. En kvinna undrade till och med om vi skulle avskaffa demokratin, med andra ord införa diktatur över hela jorden för att kunna stoppa klimatförändringarna. De är så uppfyllda av dessa tankar att de tappat sans och förstånd. Men det är utan tvekan intressant att lyssna på hur de indoktrineras av forskarna som deltagit i IPCC-panelen. Så många politiker från riksdagen var dock inte närvarande. Undrar hur man skall tolka det?


I skatteutskottet väljer jag att avslå en proposition från regeringen om införande av en skattereduktion för mikroproducerad el, i praktiken gäller det solceller. En proposition som säkerligen förhandlats fram mellan regeringen och Miljöpartiet. Sverigedemokraternas riksdagsgrupp är helt enig i denna fråga.


Så här ser vår följdmotion ut.


Förslag till riksdagsbeslut



Riksdagen avslår propositionen.



Motivering



I regeringens proposition 2013/14:151 Skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el föreslås att en skattereduktion ska införas för fysiska och juridiska personer som framställer förnybar el.




Sverigedemokraterna är på en principiell nivå öppna för förslag som stimulerar energimarknaden till mer miljövänlig energiframställning, men är i det specifika fallet kritiska till själva sakförslaget.




Vår utgångspunkt är att miljöpolitiken ska analyseras utifrån samma perspektiv som andra politikområden, dvs. med devisen att all politik handlar om prioriteringar och att varje satsad krona ska ge så stor nytta som möjligt. Vi menar att energipolitiken ska utformas för hela det svenska folkets bästa och ta hänsyn till hela energisystemets funktionssätt. Politiken ska eftersträva hög tillförlitlighet, god miljöprestanda och låga energipriser och i minsta möjliga mån bygga in marknadsstörningar, vilket innebär att premiera vissa energislag med stora subventioner som inte kan hävda sig på marknadsmässig grund.




Det är här viktigt att framföra att ett system med skattereduktion innebär ett markant kliv bort från en självreglerande marknad. Det innebär att aktörer i ekonomin agerar rationellt utifrån exempelvis prisförhållanden och att marknadsaktörernas agerande kommer att påverkas om någon vara eller tjänst blir väsentligt dyrare eller billigare som ett resultat av statliga ingrepp. Detta leder i förlängningen till en ineffektiv situation. I det förestående fallet kan man föreställa sig att vi kommer få se en överinvestering i solceller, vilket kommer att öka elproduktionen under de absoluta sommarmånaderna, vilket i vårt land med kirurgisk precision sammanfaller med den period där vår efterfrågan på el är som allra, allra lägst.




Om reformen på sikt leder till väldigt stora investeringar i solkraft kommer vi dessutom få obalanser på nätet som måste hanteras t.ex genom att man på ett irrationellt och oekonomiskt sätt tvingas hantera tillgångarna i våra vattenmagasin för att upprätta tillstånden i vattendomar om minsta flöden.




I förlängningen innebär det att mikroproducenter får betalt av staten för någonting som inte efterfrågas på marknaden. Det rör sig alltså om en regelrätt transferering från samtliga skattebetalare till de som är mikroproducenter av förnybar el. Med de nivåer som regeringen föreslår är det heller inte fråga om särdeles små produktionsenheter – gränsen på 30 000 kWh motsvarar nästan dubbla den genomsnittliga energikonsumtionen per person och år. Under 2015 beräknas nettotillskottet vara 38 GWh, enligt propositionen.




I dag finns redan ett investeringsstöd till solenergianläggningar om 35 procent av investeringskostnaden. Dessutom finns även möjligheten att ansöka om elcertifikat för att ytterligare stimulera installationer av förnyelsebar energi. Det finns även energibolag som redan i dag köper upp el från mikroproducenter.




Sverigedemokraterna är inte principiella motståndare till detta slags marknadsingripanden, även om detta instrument ska användas med stor försiktighet, men nyttan – exempelvis i form av lägre CO2-utsläpp – måste i sådana fall vara tydligt positiv. Så blir dessvärre inte utfallet med regeringens förslag. Exempelvis anför Konjunkturinstitutet följande:




Den samhällsekonomiska kalkyl som utredningen presenterat visar att skattereduktionen är olönsam. De redovisade nyttorna (i form av koldioxidreduktioner) har dessutom överskattats, till följd av bristande analys av klimatmålets utformning och befintliga styrmedels funktion såsom EU ETS (EU:s system för handel med utsläppsrätter). Med en korrekt utgångspunkt blir nyttorna i utredningens uppställning noll. Systemets införande innebär därför endast kostnader.




Propositionen tar heller inte ställning till huruvida de som har elcertifikat även ska få tillgodogöra sig den föreslagna skattereduktionen. Sverigedemokraterna anser att denna fråga måste vara klarlagd innan ett förslag om skattereduktion kan behandlas av riksdagen.




Sverigedemokraterna anser att det inte är skattebetalarnas uppgift att genom en skattereduktion ge mikroproducenter kompensation för den överskottsel som de matar in på nätet. Ersättningen ska givetvis komma från den som har nätkoncessionen och som i normalfallet levererar el till anslutningspunkten. Avtalet gällande överskottsel ska tveklöst gälla mellan mikroproducenten och hans motpart. Att i stället ålägga nätkoncessionsinnehavaren en skyldighet att informera Skatteverket om förbrukad och inmatad energi i anslutningspunkten är att gå över ån efter vatten. Det innebär i praktiken också helt nya och onödiga arbetsuppgifter för Skatteverket och ytterligare krångel med deklarationsunderlag och därmed också en ny möjlighet till skatteundandragande.




Stockholm den 26 mars 2014

 

Thoralf Alfsson (SD)

Josef Fransson (SD)


Av Thoralf Alfsson - 19 mars 2014 19:21

 

CDU har fastnat i Energiwende! Hur skall man ta sig ur?


Jag är bekymrad för svensk elproduktion och därmed också för svensk basindustri. Den stora osäkerhet som just nu råder inom den svenska energipolitiken är oroande. Vad händer om de rödgröna vinner valet i september? Vilka ministerposter kommer Löfven ge till Miljöpartiet?


Idag har vi haft besök av ledande personer inom EON i riksdagen för att höra deras syn på framtiden. Ett intressant samtal.


Stefan Löfven har sannolikt hittills varit en stor besvikelse för industrin och elproducenterna. Med tanke på hans bakgrund som ordförande för Metall hade nog många förväntningar på att industrins förutsättningar och jobben skulle komma mer i fokus. Istället känns det som Stefan Löfven går i Åsa Romsons och Gustav Fridolins ledband när det gäller energipolitiken. De verkar styra socialdemokraterna helt och hållet och det är mycket oroväckande.


Miljöpartiet framhåller ju den så kallade ”energiwende” i Tyskland som en framgångssaga men så är givetvis inte fallet. Konsekvenserna håller på att bli fatala för tyskarna och det är väl bara en tidsfråga innan tysk industri även drabbas av kostnaderna som idag i stor utsträckning endast vältras över på privatpersoner.


Enligt EON finns det idag 3,5 miljoner energifattiga i Tyskland. Det vill säga människor som inte har råd att köpa sin elenergi.


I Sverige ligger subventionerna genom elcertifikat och reducerad fastighetsskatt och vissa undantag av energiskatt på ca 2,5 miljarder kronor/år. Något som elkonsumenter och skattebetalarna får betala notan för. I Tyskland handlar subventionerna om ca 200 miljarder kronor. Om man tar hänsyn till befolkningsmängden är ändå subventionerna ca 10 ggr större i Tyskland för deras ”energiwende” än i Sverige.


Bloggen Klimatupplysningen skrev även om detta i ett läsvärt blogginlägg nyligen med rubriken ”Kommer Stefan Löfven offra hundratusentals industrijobb i ett svenskt energiwende


För några veckor sedan aviserade OKG/EON att man inleder en process för förberedda en eventuell avställning av sin reaktor O1. Något jag tog upp i ett blogginlägg där jag också räknade lite på hur många vindkraftverk det behövs för att ersätta O1.


Idag kan vi läsa i media att OKG/EON att man skjuter den planerade effekthöjningen på reaktor O2 på framtiden. Utan att ange något nytt datum. Läs artikel i Barometern.


Personligen tror jag dessa båda beslut hos EON delvis grundar sig i den stora osäkerhet som råder om framtida energipolitik och de effekter som den stora utbyggnaden av vindkraft ger. Tyvärr riskerar detta även smita av sig på investeringar inom vår industri och därmed också påverka förutsättningarna för att utveckla vår välfärd.


Om Miljöpartiet får för stort inflyttande över energipolitiken riskeras vår välfärd!


Av Thoralf Alfsson - 13 mars 2014 23:51

Bo Frank (M) skrev häromdagen följande på sin blogg.


”För nästan alla jag talar med är det dock obegripligt att regeringen låter miljöpartiet styra flyktingpolitiken i Sverige.”

Bo Frank (M) Växjö

 

Nu har det hänt igen! Det skall bli ännu enklare att stanna i Sverige för personer utanför EU. Jag tar mig för pannan och undrar vad Alliansen sysslar med.


Bo Frank kommenterar det på sin blogg.


”Samtidigt har regeringen träffat en ny överenskommelse med mp om att världens mest generösa flyktingpolitik skall bli än mer generös. Stödet för svensk flyktingpolitik bland medborgarna eroderar. Vore intressant att få veta hur sådana beslut kommer till. Det är i vart fall inget som diskuteras på bredare front i partiet.”


Det är uppenbart att nya moderaterna vill köra opinionssiffrorna i botten!! Svårt att se det på något annat sätt, man vill helt enkelt låta de rödgröna ta över.


Nya Moderaternas mål tycks vara att krossa småpartierna FP, C och KD.



Igår dök en proposition upp från regeringen om Skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el (2013/14:151)


Jag tar mig för pannan när jag läser den inledande texten!


”Remissinstanserna: Majoriteten av de remissinstanser som yttrat sig tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget.”

 

När jag sedan läser en sammanfattning av vad  remissinstanserna svarat blir jag förbluffad med tanke på ovanstående påstående.



”Flera remissinstanser anser att skatteincitamentet ska ges en annorlunda utformning. Konsumentverket, Kungliga tekniska högskolan (KTH), Statens energimyndighet, Statens jordbruksverk, Eskilstuna kommun, HSB Riksförbund, Hushållningssällskapens förbund, Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Stockholms kommun, Svensk Vindkraftsförening, Svenska Naturskyddsföreningen, Sveriges energiföreningars riksorganisation (SERO), Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) och Tekniska verken Linköping Nät AB anser att ett system med s.k nettodebitering av el som omfattar kvittning av energi- och mervärdesskatt, förkortat nettodebiteringssystem, ska införas i stället för en skattereduktion.



Exergetics Energisystemteknik AB, Svenska Bioenergiföreningen (SVEBIO) och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) anser att ett nettodebiteringssystem som omfattar kvittning av energiskatt ska införas. Statens jordbruksverk och Svensk Vindenergi framhåller att en skattereduktion har den nackdelen att den inte träffar den som inte har någon skatt att reducera.



Konjunkturinstitutet (KI), Regelrådet, Skatteverket, Statens energimyndighet, Bostadsrätterna Sverige och Svensk Elbrukarförening avstyrker förslaget. KI anser att skattereduktionen är samhällsekonomiskt olönsam. Regelrådet anser att konsekvensanalysen saknar en bedömning av om förslaget medför kostnader för ansökningsförfarandet såvitt avser företag. Skatteverket anser att skattelagstiftningen inte ska belastas med uppgifter som kan lösas på annat sätt. Statens energimyndighet och Bostadsrätterna Sverige anser att frågan om vilket slag av incitament som bäst främjar mikroproduktion av förnybar el och utformningen av incitamentet behöver övervägas ytterligare. Svensk Elbrukarförening anser att Sverige inte behöver mer produktionsresurser för el.



Statens jordbruksverk, Uppsala universitet, HSB Riksförbund, Hyresgästföreningens Riksförbund, O2:s vindkraftskooperativ, SalaHeby solelförening, Svensk Vindenergi, Svensk Vindkraftsförening, Svenska Naturskyddsföreningen, Sveriges energiföreningars riksorganisation (SERO), Sveriges Konsumenter, Telge Energi AB, TelgeEnergi Vind och Telge Kraft AB anser att s.k andelsägd elproduktion ska få skattereduktionen.”



Ändå anser regeringen i sin proposition att en majoritet av de remissinstanser som yttrat sig tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget. Det är minst sagt hårresande enligt min mening.

 

De instanser som yttrat sig är dessutom väldigt tunga instanser! Speciellt de som avstyrker förslaget!


Jag tar mig för pannan än en gång!


Väldigt roligt att SD-TV lagt upp mitt anförande angående punktskatter på SD-Kurirens webbsida och YouTube. Det hör inte till vanligheterna att jag får den förmånen. Är det möjligen en "vink" till valberedningen att man har gjort ett "misstag" med sitt förslag till riksdagslista. Vem vet?



Med tanke på vad jag tar upp i mitt anförande om punktskatter och de subventioner som finns till vindkraften är dagens inslag i SVT minst sagt aktuellt. De rödgrönas och Centerpartiets förslag är att öka subventionerna. Var moderaterna står är det ingen som vet!


Av Thoralf Alfsson - 8 mars 2014 07:53

  


Av någon anledning har vindkraften fått utrymme i media den senaste veckan. Den har till och med debatterats en del. Frågan är varför? Men när man ser till vilka partier som är kritiska till de stora subventionerna till vindkraften kan man ju börja fundera. Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna!


Vindkraften måste klara av att stå på egna ben! För varje vindkraftverk med storleken 2MW ges subventioner som motsvarar kostnaden för 3 undersköterskor eller 3 poliser eller 3 lärare. Är det en riktig politik? Hur många svenskar är medvetna om detta idag?


Att vänsterstyrda medier och public service då försöker framhålla vindkraften för att "skada" sina värsta politiska motståndare är inte förvånande. Den undersökning som SVT gjort är säkert sann men den måste ses i ljuset av att det svenska folket är djupt okunniga om hur subventionerna för vindkraften ser ut. Men egentligen råder det en stor okunnighet bland allmänheten om hela energipolitiken.


Det är hög tid att svenska folket får veta sanningen om vindkraften och hur negativt våra ägare av vattenkraftstillgångarna behandlas av staten.


Se gärna dessa inslag från Jämtnytt som beskriver verkligheten och inte den förskönande bild som etablissemanget med Miljöpartiet och Centerpartiet i spetsen försöker framhäva om vindkraften.


Det första inslaget har rubriken "Vindkraften - Vår tids största bluff"




Subventionerna är stora och innebär ingen minskning av koldioxidutsläpp i Sverige.


Jag fick nyligen ett mejl från en person som jobbar inom ett av de största företagen som levererar utrustningar för elproduktion, att man där ser en ökning av försäljningen av gasturbiner. Dessutom att dessa numera också körs mer frekvent i Sverige och då speciellt i södra Sverige. För att balansera elproduktionen på grund av den otillförlitliga vindkraften.


I Sverige har vi en elproduktion som baseras på baskraft från kärnkraften och vattenkraften. Vi har en elproduktion som till 97-98 procent är koldioxid fri. Om vi nu är tvungna att använda gasturbiner för att balansera vindkraften vad blir då effekten.


Enligt uppgift förbrukar en gasturbin på 100MW 36m3 diesel per timma. 36 000 liter/timma. Är det till och med så att vindkraften i Sverige innebär utökade utsläpp av koldioxid i Sverige?


Läs även detta pressmeddelande från Eon. Berättar man hela sanningen. Borde inte behovet istället minska av gasturbiner om vindkraften är så förträfflig.



Enligt vindbrukskollen ser den planerade utbyggnaden av vindkraften mycket konstig ut. I Stockholms län, Uppsala län, Västmanland och Södermanland är utbyggnaden av vindkraft minimal men i andra delar av landet är den enorm. Beror det på att politikerna i Stockholm med omnejd inte önskar några vindkrafteverk på sin egen bakgård. Man börjar faktiskt undra!


 


 

Av Thoralf Alfsson - 2 mars 2014 23:21

 

Istad på Öland           Foto Thoralf Alfsson


Min syn på vindkraften och klimatdebatten som jag vid ett flertal tillfällen framfört i blogginlägg kan vara exempel på åsikter som jag enligt valberedningen kommunicerat på fel sätt.

Jag har själv men även tillsammans med Josef Fransson skrivit flera motioner som tar upp de stora subventionerna till vindkraften men vi har än så länge inte fått partiets stöd bakom våra motioner. Jag är dock övertygad om att detta kommer i framtiden! Vare sig jag sitter i riksdagen eller inte.


Därför kan jag inte annat än säga att jag med en viss glädje noterade detta nyhetsinslag i SVT med rubriken Vindkraften skapar spricka i regeringen.




Mats Odells analys i inslaget är klockren!


"Man kan inte lugga en skallig" ;-)



Efter snart fyra år i riksdagen besitter jag dock lite ”inside information” från andra partier och detta är helt i linje med vad jag hört företrädare säga inom KD. Jag skulle till och med säga att det råder en samsyn mellan KD och den uppfattning jag själv har om vindkraften och förnyelsebar energi.


Men tydligen har Sverigedemokraternas försiktiga position ändå gått fram enligt inslagets slutkläm.


I inslaget tar man dock inte upp två andra subventioner för vindkraften som sällan nämns i debatten. Nämligen fastighetsskatten och befrielsen från energiskatt för vissa producenter. Jag har tagit upp detta i två motioner i riksdagen, tyvärr har jag inte fått gehör för dessa motioner inom partiet. Läs mina motioner.


2013/14:Sk392 Återställd fastighetsskatt för vindkraftverk

2013/14:Sk391 Slopad skattefrihet på vindkraftsel

2013/14:N322 Vindkraft


Att frågan om vindkraften är minst sagt infekterad inom Alliansen visar sig i hur energiminister Anna-Karin Hatt uppenbarligen försökt stoppa att kristdemokraten Mats Odell från att intervjuats till inslaget. Något som Love Benigh skriver om på SVT-blogg.


    

Anna-Karin Hatt     Foto Thoralf Alfsson


När det gäller de Rödgröna så har de ännu inte sett ”farorna” med effekterna av statliga subventioner till vindkraften. Att låta Miljöpartiet styra invandringspolitiken och energipolitiken är minst sagt rena katastrofen för vårt land. Något som nu även Kristdemokraterna börjat upptäcka. När skall övriga partier inom 7-klövern upptäcka detta.


Mina yrkanden i motionerna kommer sannolikt komma från andra partier inom en inte alltför avlägsen framtid, gissar jag! Om Alliansen förlorar valet i september kommer man ganska snart angripa de rödgröna om vindkraften och dess stora subventioner.


Presentation


Thoralf Alfsson
Sverigedemokrat, Kalmar

Riksdagsledamot 2010-2014.
Kommunfullmäktige 2006- Kommunstyrelsen 2014-

Kontaktinfo 072-5179099, thoralf.alfsson@telia.com

Vill du stödja bloggen Swish till 072-5179099

Fråga mig

1 123 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3
4 5 6 7 8
9
10 11 12 13
14
15 16
17
18 19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< September 2018
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kommungranskningar

Infoblad

Gästbok

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ thoralf med Blogkeen
Följ thoralf med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se