När kartan och verkligheten inte stämmer överens, är det kartan som gäller!

Lite så är det idag för klimatalarmisterna, det vill säga merparten av alla politiskt korrekta politiker och tjänstemän, framförallt i den offentliga sektorn eller företag som utför uppdrag åt myndigheter.

I min landsända har vi nu vattenbrist. På Öland är det riktigt allvarligt, grundvattennivåerna är extremt låga. Det körs ca 1000m3 vatten med lastbilar till Öland varje dygn samtidigt som den nya ledningen mellan fastlandet och Öland också levererar ca 1000m3 varje dygn till Öland.

I gårdagens Nordergren & Epstein (efter ca 11:00 min) kunde jag höra Anders Finnson, EU-samordnare på Svenskt Vatten säga följande om min landsända.

”Klimatförändringar gör att där kommer det bli ännu torrare, där kommer bli vanligare att se, samtidigt som västra Sverige och norra Sverige får ännu mer nederbörd.”

På en fråga om torkan definitivt beror på klimatförändringar svarade Anders Finnson bland annat följande.

”Det här är vad vi kommer se när klimatförändringarna fortsätter.”

Det är allvarligt när en EU-samordnare på Svenskt Vatten inte kan skilja på väder och klimat. Men han är inte ensam. Den som har studerat statistik över nederbörd vet hur det ligger till.

Torkan på Öland och i sydöstra Sverige har inget med klimatförändringarna att göra.

SMHI har gjort prognoser grundade på klimatmodeller från IPCC och SMHI skriver följande på sin webbsida i den prognos som gäller för Kalmar län.

”Årsmedelnederbörden ökar med 15-20 % i jämförelse med referensperioden 1961-1990.

Nederbörden ökar mest vintertid. Den kraftiga nederbörden ökar också, maximal

dygnsnederbörd kan öka med uppemot 20 % beroende på RCP-scenario.”

När jag påpekar detta för klimatalarmister och andra ”experter” kommer alltid svaret att det kommer regna mer på sommaren men inte på vintern. Det kommer därför bli torrare då växterna suger upp det mesta av vattnet under sommaren och att det därmed aldrig  kommer ner i marken så att grundvattnet kan höjas. Precis tvärtemot vad SMHI skriver!

Om du orkat läsa så här långt vill du säkert se lite riktig statistik. I Kalmar har man mätt nederbörden sedan 1860 och så här ser det hydrologiska ut enligt SMHI.

Notera att någon på Kalmar Vatten lagt till texten "Denna bild säger inget om fördelningen under året". Jag har nämligen fått grafen från Kalmar Vatten AB.  

Om nu klimatförändringarna startade med industrialiseringen som många menar när det gäller ökningen av den globala temperaturen Då borde också trenden i nederbörd bero på klimatförändringarna. I kurvan kan vi klart se de nederbördsfattiga åren på 1860-talet. Vilket utlöste den stora emigrationen till Amerika. Sedan kan vi se en kraftigt ökad nederbörd fram till vår tid. Jag har även hämtat data från SMHI och gjort en egen nederbördsgraf för Kalmar.

Den trendlinje som Excel beräknar visar att nedbörden ökat kraftigt sedan 1860-talet och det finns ingen tendens att ökningen skulle minska.

Om jag sedan delar upp nederbörden på vinterhalvåret och sommarhalvåret får vi följande graf över nederbörden i Kalmar.

Det framgår klart och tydligt att nederbörden ökar kraftigt både under sommarhalvåret men även under vinterhalvåret. Trendlinjerna som excel räknar fram är entydiga.

Därmed håller inte pratet om att nederbörden bara skulle öka under sommaren och att den därmed inte skulle påverka grundvattnet. Statistiken visar med all tydlighet att nederbörden under vinterhalvåret ökat från ca 160mm/vinterhalvår under 1860-talet till ca 250mm/vinterhalvåret under 2010-talet. En ökning med mer än 50 procent. Något som faktiskt ligger helt i linje med vad SMHI och IPCC säger i sina prognoser.

Torkan på Öland och i sydöstra Sverige har inget med klimatförändringarna att göra. Det handlar om enstaka förändringar i vädret under något eller några enstaka år.

Frågan är varför vissa har så svårt att hålla sig till sanningen och den statistik som finns. Är det för att statistiken inte passar den egna agendan hos klimatalarmisterna?

Frågan är då hur stora investeringar som t.ex Ölandskommunerna skall satsa på? Skall Borgholms kommun satsa på avsaltningsanläggningar för 113 miljoner kronor i Sandvik? En investering som kanske bara behövs vart 20:e år när vädret ger mindre nederbörd under något år.

Är det inte bättre att i första hand satsa på mindre åtgärder som uppdämningar av våtmarker som kan påverka vattentäkter positivt och att jordbruket satsar på bevattningsdammar som fylls under vinterhalvåret. Nu verkar det mest handla om panikåtgärder.

Eller varför inte installera vattenmätare i alla fritidsfastigheter inom Borgholms kommun för att förändra konsumtionsmönstret hos alla "sommarölänningar".