Jag har under hela min tid som förtroendevald politiker förundrat mig över hur 7-klöverns politiker blundat för massinvandringen och dess konsekvenser. Jag har gång på gång ställt mig frågan vad krävs det för att 7-klöverns politiker skall förändra sin naiva och förljugna syn på massinvandringen. Hur stora kostnader? Hur mycket brottslighet! Hur många upplopp i förorterna? Hur många brända bilar? Hur stor arbetslöshet bland invandrare? Hur stort bidragsberoende?

Inte minst under mina fyra år i riksdagen såg och hörde jag många exempel på att det uppenbarligen inte finns några gränser i dessa avseende. De inpräntade budskapen kom som rinnande vatten från 7-klöverns ledamöter tillsammans med alla floskelfraser ifrån talarstolen såväl som i andra mindre officiella sammanhang. De få som vågade stiga utanför det inpissade området motades raskt tillbaka till den politiskt korrekta domänen. Eller så lämnade de ”invandringsscenen” helt och hållet och förpassades till den ”mörka” sidan.

Diagram från Affes Statistikblogg

Sverigedemokraterna har i val efter val gått framåt. Inte bara gått framåt vi har ökat med ca 100 procent i varje riksdagsval! I senaste valet var ökningen till och med högre än 100 procent. Dagens opinionssiffror tyder på att Sverigedemokraterna fortsätter att stärka sitt förtroende bland väljarna. Jag har under alla dessa år ställt mig frågan när partierna i 7-klövern kommer inse hur viktig massinvandringen egentligen är för väljarna.

Nu som först börjar det röra sig hos Allianspartierna. Men det beror inte på kostnaderna, brottslighet, upplopp, brända bilar, arbetslöshet eller antalet bidragstagare! Nej, det beror på de egna opinionssiffrorna! Nu har Kristdemokraterna börjat vända under galgen, Folkpartiet har också börjat vrida sig som en mask på en metkrok och vi kan säkert förvänta oss utspel från Jan Björklund. Även Moderaterna har nu börjat sin omvandling och röster höjs för att öppna tidigare stängda dörrar som endast Fredrik Reinfeldt haft nyckeln till.

Allianspartierna börjar uppenbarligen inse att utan förändring av sin invandringspolitik kan de glömma bort att komma tillbaka till makten 2018.

Svårast kommer denna omvandling bli för Annie Lööf och Centerpartiet. Det är ingen slump att det är så tyst från Annie Lööf i denna politiska fråga.

Annie Lööf kommer få stor användning för kompassen som hon viftade med i Almedalen! Centerpartiet har gått vilsne under hennes ledning!

De rödgröna partierna sitter just nu vid köttgrytorna och inser därmed inte behovet av en förändring när det gäller massinvandringen. Istället lovar Ylva Johansson (S), arbetsmarknadsminister att alla invandrare som får uppehållstillstånd skall ha ett arbete inom två år. Jag bara skakar på huvudet av flera anledningar. Det är hög tid att hon då presenterar en politik för detta. Skall hon ta jobben ifrån svenskar och ge till invandrare? Det är enda lösningen som kan fungera!

Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet kommer inte förändra sin politik förrän de förlorat valet 2018!

Socialdemokraterna i Norrköping utesluter en medlem som skrivit kritiskt om islam. Det råder inte yttrandefrihet inom S trots att Löfven "predikar" så gott han kan. Läs artikel.

De kommande åren fram till 2018 kommer vi sannolikt få se en förskjutning när det gäller migration och integration där Alliansen förändrar sin politik gradvis till en mer invandringskritisk hållning. Jag är dessutom fullständigt övertygad om att media kommer stödja Allianspartierna i denna strategi. Ingen i media kommer ifrågasätta detta speciellt hårt och göra jämförelser med SD. I debatter om invandring kommer vi i stort sett bara få se Allianspolitiker debattera mot rödgröna företrädare. Sverigedemokraterna kommer sannolikt utestängas från migrationsdebatten för att ge Allianspartierna ”politiska poänger” och extra uppmärksamhet i dessa frågor. Media kommer fulspela i väldigt stor utsträckning.

Men kom ihåg att all denna förändring endast beror på risken att ramla ur riksdagen och därmed inte kunna ta tillbaka regeringsmakten. Eller om man vill vara verklighetsnära. Det beror på risken att förlora den egna inkomsten. Alla är sig själv närmast när det kniper, även ledande politiker. De kanske till och med är de värsta hycklarna.

Det är den egna plånboken som styr omsvängningen i invandringspolitiken hos Alliansen, inte krissituationen i Sverige! 4-procentspärren styr politikerna.

PS

Läsvärt blogginlägg av Johan Westerholm om den nationella samordnaren Mona Sahlin. 

Julia Caesar söndagskrönika Monas jihad