Då är även personkryssen räknade i kommunvalet för Kalmar.

Sverigedemokraterna blev tredje största parti och jag blev den näst mest kryssade politikern. Endast socialdemokraten Johan Persson fick fler kryss. Jag blev den mest kryssade politikern i oppositionen!

Barometern skriver om det i en artikel. Uppenbarligen mobbar den borgerliga tidningen Inger Hilmansson och Folkpartiet då hon saknas i sammanställningen.

I min egen sammanställning ser det ut enligt följande ordningsföljd baserat på antal personkryss.

Min tolkning är att detta är ytterligare en faktor som talar för att jag borde få en av de två oppositionsrådsplatserna. Om väljarna skall respekteras och det råder lite hederlighet inom oppositionen borde de två oppositionsrådsplatserna gå till mig och Christina Fosnes (M).

PS

Ser idag (söndag) att Barometern uppdaterat och rättat sin artikel och fått med Inger Hilmansson i sammanställningen men inte i texten.

Jag har flytt till sydligare breddgrader för några dagar. Jag behöver avkoppling efter valrörelsen och framförallt försöka gå ner i varv och kunna sova mer än 4-5 timmar varje natt. Samtidigt behöver jag reflektera över min egen situation nu när vi vet hur valresultatet ser ut. Från och med den 29 september är jag uppsagd med en månads uppsägningstid. Vilket ben skall jag satsa på de kommande åren?

Ingen skall tro att jag glömt petningen från riksdagslistan. Det har alla andra sett till! Inte minst media och politiska motståndare som tagit varje chans till att ge gliringar och ironisera över petningen i valdebatten. Men jag har lagt på minnet vilka som utnyttjat detta och det kan komma tillbaka, för eller senare. Trots detta har jag jobbat väldigt hårt i valet för att vi skulle nå stora framgångar på det lokala planet. Vilket vi också gjort. I alla våra kommuner ligger vi klart över riksresultatet på 12,86 procent till riksdagen, precis som vi även gjorde i EU-valet.

Jag vill passa på att tacka alla som bidraget till de fina valframgångarna i vårt distrikt. Jag hoppas att utvecklingen för Sverigedemokraterna i Kalmar län fortsätter på samma sätt den kommande mandatperioden som den vi haft under de senaste fyra åren. Och att sammanhållningen och enigheten i våra beslut består, utan splittring och egotänkande!

Jag vet att det är många som uppskattar min blogg. Om inte annat så bevisar antalet besökare med över 53 000 unika besökare under augusti att den är omtyckt. Men för ledande personer inom partiet tycks den inte vara lika omtyckt. I varje fall om jag skall tolka de reaktioner jag fått eller snarare sagt den totala frånvaron av reaktioner. Valberedningen undantagen, tror jag? Har aldrig fått någon information från valberedningens ordförande! Det kan väl bara tolkas på ett sätt?

Jag tror de flesta förstår att det ligger många timmars arbete bakom vissa blogginlägg medan andra blogginlägg kan gå ganska snabbt att skriva. Men det är ju inte precis som twitter! Där vissa partifigurer har en förkärlek till att göra sig lustiga.

Personligen tycker jag det är mycket märkligt att man från partitoppens sida inte värdesätter en kanal ut till väljarna som numera når ca 50 000 unika läsare. Som dessutom genererat många nya medlemmar, sympatisörer och väljare. Men nu när Expressen och David Baas har blivit portade kanske man tänker om ;-)

Nu skall jag sitta på min balkong eller på någon trevlig uteservering/bar med utsikt över Medelhavet och bergen eller något annat trevligt och filosofera över livet och den tid som varit. Ingen stress, inga måsten, inga tider att passa, ingen att ta hänsyn till, utan bara rå om mig själv under några dagar. Sedan får man se var man landar någonstans.

Ser att personkryssen i kommunvalet börjar bli färdigräknade. Ser ut som jag kommer vara den näst mest kryssade personen efter socialdemokraten Johan Persson i Kalmar. Undrar om media kommer uppmärksamma detta faktum.

PS

Jag ställer dessutom inte upp på något som jag själv kommer uppleva som en hånfull behandling och att jag skall fungera som något slags avskräckande exempel för den nya Sverigedemokratiska riksdagsgruppen.

Hyckleriet inom media fortsätter. I dag kan man läsa en artikel i Barometern om att ett fotbollslag från Oskarshamn fått sin buss sönderslagen i samband med en fotbollsmatch i Växjö. När man läser artikeln förstår man att det uppenbarligen varit en otrevlig match för spelarna från Oskarshamn trots att man vann matchen efter straffar.

”Publiken sprang in på planen och firade med laget när det blev mål. Det sprang folk vid vår avbytarbänk och det var en hetsig stämning. Det kändes nästan surrealistiskt.”

”Det hela höll på att eskalera. Deras ledare och tränare var ganska heta. Jag kände tidigt att det var bara att hålla sig jättelugn, jag sa inte ”halv sju”. Jag sa till grabbarna i halvtid att vad ni än gör så ta det lugnt, vi höll nästan igen i närkamperna. Vi sa till domaren inför straffläggningen att kunde han inte få bort folk från målet så lämnar vi planen och avbryter matchen.

Straffläggningen kunde dock avgöras och OAIK slog samtliga fem straffar i mål och vann. När de skulle åka hem så upptäckte de att bussen vandaliserats.

– De hade slängt sten genom rutorna och det var bucklor på bussen.”

Vilka var då motståndarlaget? I artikeln finns det givetvis ingen antydan till vilka som är FC Sufstar. Men mina varningsklockor ringer kraftfullt när jag läser artikeln. Inte minst på grund av att journalisten utelämnar alla uppgifter om motståndarlaget, förutom namnet på föreningen.

En sökning Google ger följande svar.

”Föreningen startades år 2004 och har sedan dess varit aktiv för att vägleda nyanlända Somaliska ungdomar in i det Svenska samhället. Syftet är att främja integrationen mellan gamla och nyanlända Somaliska ungdomar och svenskar.”

En fotbollsförening som helt är grundad på etnicitet! Gårdagens händelse visar att man fullständigt misslyckats i sin ambition att främja integrationen. Det blir nästan lite parodi när man fortsätter att läsa om föreningen och hur de ser på Fair play.

”Den aktive ska följa ledares ordningsregler och regler enligt Fair Play.

• Vi följer alltid fotbollens regler

• Vi respekterar alltid domarens beslut

•Vi uppmuntrar alltid ärligt spel på planen

• Vi tackar alltid motståndare och domare efter matchen

• Vi uppträder alltid på ett juste och bra sätt, både på och vid sidan om planen i tränings- och matchsammanhang ska enbart spelare och ledare finnas närvarande vid sidan där avbytarbänken är placerad.”

Föreningen har uppenbarligen en hel del att jobba med bland sina spelare, ledare och supportrar. Men det som jag reagerar än mer på är följande avsnitt på föreningens webbsida. Läs det några gånger så att innebörden framgår.

”Droger

Sufstars fc accepterar inte att det förekommer droger så som narkotika, alkohol, tobak, khatt eller dopingpreparat när barn och ungdomar deltar i föreningens aktiviteter.”

FC Sufstar anser uppenbarligen att det är ok med narkotika, khatt och dopingpreparat bara inga barn och ungdomar är närvarande! Helt sanslöst!

Läs mer på föreningens webbsida.

Hur stora föreningsbidrag får FC Sufstar från moderaten Bo Frank och Växjö kommun varje år? Är föreningens regler förenliga med Växjö kommuns policy?

Genom att inte granska föreningar som bygger på etnicitet av rädsla för att kallas rasister medverkar både media och kommunen till att hyckleriet får fortsätta och dessvärre att problemen kommer öka med tanke på den rådande massinvandringen som pågår.

Det räcker ju med att läsa FC Sufstars webbsida för att frågeställningarna skall bli många!

Mina anspråk på den deltidstjänst som oppositionsråd i Kalmar tycker uppenbarligen media är intressant. Smålandsnytt intervjuade mig idag. Deras rubrik är dock något missvisande! Jag är öppen för att diskutera alla kommunala frågor men det innebär inte att vi gör vad som helst för att få en deltidstjänst. Tyvärr visade man bar en liten del av intervjun i inslaget. Vi har ett valmanifest som vi gått till val på och som väljarna röstat på. Dessa vallöften är givetvis väldigt viktiga!

Det mest intressanta i inslaget och artikeln är dock att Christina Fosnes (M) inte utesluter ett samarbete med SD. Hon stänger inga dörrar enligt Smålandsnytt. Undrar hur länge det dröjer innan hon får korrigera detta uttalade när de nya moderaterna får läxa upp Fosnes för hennes uttalande.

Men som jag sa till Smålandsnytt. Först skall vi avvakta det slutgiltiga valresultatet och framförallt se vem som är mest kryssade i kommunvalet. Det har enligt min mening även betydelse för hur man skall fördela kommunalråd och oppositionsråd.

Läs artikel och se inslag

Både Barometern och Östran har artiklar om detta men det är bara Östrans artikel som finns på nätet. Miljöpartiet riskerar att hamna ute i kylan på grund av sitt svaga valresultat. Tror knappast att Johan Persson (S) kommer att rusa fram och stödja Miljöpartiet efter att han kastat ut Miljöpartiet från majoriteten för ca två år sedan och istället tagit in Centerpartiet.

Läs Östrans artikel. Missa inte kommentarerna.

En arbetsdag till sedan tänker jag ta ledigt under ett antal dagar. Invänta det slutgiltiga valresultatet på kommunal nivå.

Ian Wachtmeister skriver följande på Facebook idag.

"Ute i landet tycks man inse att vi nyligen hade val i Sverige och att SD nådde stora framgångar. 60% av kommunerna sägs se ut som Riksdagen, dvs med SD som vågmästare.
Skillnaden är att de flesta kommuner kommer att visa att de lyssnat på väljarna och göra överenskommelser med SD. Den envetna faktaförnekelsen och beröringsskräcken finns nu bara kvar hos valets stör...sta förlorare, dvs. större delen av journalisterna, samt i etablissemangets partihögkvarter i Stockholm.
Epitetet "de främlingsfientliga" sverigedemokraterna används fortfarande lydigt av de politiska tjänstemän som jobbar för SVT och SR trots deras uppdrag att vara opartiska och objektiva. Som ni minns är detta en kvarleva av en överenskommelse före FÖRRA valet om att "vi ska alltid använda epitetet främlingsfientlig". Det var i samma veva som Reinfeldt och Sahlin inte skulle ta i SD med tång... ni minns!
- Vakna upp och skärp er!!
- Vari ligger "främlingsfientligheten" hos dem som vill förhindra det integrationsfiasko, som alla andra partier stod bakom och som hotar ordningen, ekonomin och säkerheten i landet?!
- Öppna era hjärtan och medge att ni hade fel!
Det är dags även för er att börja arbeta för SVERIGES bästa!"

Under valspurten har studenter från Linnéuniversitetet haft flera ”projekt” om valrörelsen i sin utbildning inom media och journalistik. Vi har ställt upp på alla deras förfrågningar om intervjuer. Det har varit TV-intervjuer, radiointervjuer och frågor av diverse slag. Jag har försökt lyfta fram andra kandidater och speciellt våra kvinnliga toppkandidater vid dessa tillfällen. För våra tilltänkta förtroendevalda är det ju även ett alldeles ypperligt tillfälle för medieträning.

Under torsdagen, fredagen och lördagen var det en strid ström av ”team” som besökte oss vid vårt tält på Kaggensgatan.

Ett team fick även besöka våra valvaka i Oskarshamn. Vi bjöd dem även på den buffé som alla våra medlemmar avnjöt under valvakan.

Då blir man ganska besviken när man möts av detta på sociala medier! Detta är ett exempel.

Jag undrar hur objektiva dessa studenters artiklar och reportage blev? De är väldigt svåra att hitta på deras webbsida!

Från Sverigedemokraternas sida kommer vi vara tveksamma till att i fortsättning medverka i Linnéuniversitetets utbildningar. Vi vill givetvis inte att någon skall må illa av att tvingas träffa ”så många äckel”och känna avsky för en studieuppgift.

Frågan är om inte dessa studenter valt fel yrkesbana. Men utan tvekan är tillväxten god för "objektiva" journalister.

PS

Efter att vår distriktsordförande och numera riksdagsledamot, Mattias Bäckström Johansson svarat på twitter rensades det flitigt på flera twitterkonton tillhörande studenter vid medieutbildningen vid Linnéuniversitetet.

Frågan är om vi kommer få en ursäkt från studenterna och Linnéuniversitetet?

UPPDATERING

Det verkar som StudioEtt har tagit fasta på nedanstående veckobrev från Kristian Thulesen Dahl, partledare Dansk Folkeparti.

Lyssna på nye Per "Bagdad Bob" Svensson från Sydsvenska Dagbladet. Han är fullständigt knäpp i sina kommentarer. Han tycks vara fullständigt fylld av hat efter SD:s valresultat.

Har nu fått hjälp med att översätta Dansk Folkepartis partiledare, Kristian Thulesen Dahl veckobrev till svenska. Tack UncleBob!

Veckobrevet borde publiceras på alla svenska tidningars debattsidor!

Veckobrevet är läsvärt och ställer några intressanta frågor som svenska journalister är alldeles för förblindade för att ställa. Veckobrevet borde läsas av alla de "experter" och avdankade politiker som nu analyserar valresultatet och Sverigedemokraternas valframgång. Tyvärr har jag ingen större tilltro att de skall förstå innehållet i veckobrevet.

DE ÖPPNA HJÄRTANS POLITIK?

Söndagens val i Sverige slutade med ett tydligt resultat och en grotesk situation. Sverigedemokraternas väljare har mer än fördubblats - partiet gick från 5,6 procent till 12,9 procent av rösterna och har nu 49 medlemmar i riksdagen.

De andra partierna har dock beslutat att Sverigedemokraternas mandat inte skall beaktas när det skall skapas en majoritet i parlamentet. Därför deklarerade statsminister Frederik Reinfeldt igår sin avgång, även om det egentligen finns en solid icke-socialistisk majoritet i den svenska riksdagen.

Reinfeldt vill inte bli statsminister genom att vara statsminister med Sverigedemokraterna som stödparti. Det innebär att den största minoritetsgruppen i framtiden kommer att styra Sverige. Faktiskt groteskt!

Det är mycket märkligt - och skulle väl motsvara att ett enat Folketing skulle beslutat att Enhedslistens  (Röd Gröna) röster inte skulle räknas efter nästa val. Det finns inte mycket demokrati och samarbetsvillighet i en sådan brist på respekt för väljarnas dom på valdagen.

Som politiker bör man faktiskt ha en naturlig respekt för väljarna. Man kan inte på förhand säga att uppdraget är att utesluta det ena eller andra partiet från inflytande. Precis som Poul Nyrup Rasmussen målade in sig i ett hörn när han år 1999 sa om Dansk Folkeparti: "Rumsrena blir ni aldrig". Varje partis främsta uppgift måste ju vara att få igenom det mest möjliga av sin egen politik och det bör inte ske genom att utesluta andra i förväg, men genom att förhandla och söka inflytande.

I valrörelsen vädjade den svenska statsministern Fredrik Reinfeldt att svenskarna skulle öppna sina hjärtan för de många asylsökande som knackar på dörren till Sverige. Det är lite paradoxalt att höra den avgångna premiärministerns böner om tolerans och öppenhet för utomstående, medan Sverigedemokraterna möttes av så mycket hat och så mycket motstånd att inte någon annan ville samarbeta med dem. Var är toleransen och öppenheten någonstans i förhållande till Sverigedemokraterna?

Sverigedemokraterna ser i danskt perspektiv ut att vara det enda partiet i den svenska valrörelsen som vågade ifrågasätta den huvudlösa svenska invandringspolitiken, som enligt Reinfeldt även under de kommande fyra åren kommer att kosta det svenska samhället 48 miljarder kronor extra, utöver de hundratals miljarder som redan avsatts för ändamålet.

Sverigedemokraternas ledare har upprepade gånger ställt frågan hur de övriga partierna, som verkar ha parkerat förnuftet på den politiska korrekthetens parkeringsplats, kommer att finansiera de ytterligare 48 miljarder som krävs av Migrationsverket i ökade anslag. Men inget svar har lämnats. Huruvida problemet har ignorerats eller bemötts med de sedvanliga flosklerna om att "Sverige är ett av de rikaste länderna i världen" och därför MÅSTE ha råd - bara i år -  att ta emot förväntade 80 000 asylsökande! Ja - det presenteras ofta inte ens som en kostnad, utan endast som en berikning av det svenska samhället, att det kommer så många invandrare på så kort tid... ..

Men 48 miljarder är faktiskt inte en liten blygsam summa pengar - inte ens i svenska kronor. Det är ett astronomiskt högt belopp som svenskarna därför måste skrapa ihop för att kunna lösa den enorma uppgift de har utvalts att ställas inför. Därför finns det en allvarlig risk för att den förda invandringspolitiken, som en bred majoritet i parlamentet håller fast vid, slutar med stora påfrestningar för den svenska ekonomin.

När man tittar på den svenska situationen här från den andra sidan av Öresund, så verkar det faktiskt som de flesta svenska politiker helt kopplat bort varje känsla av verklighetsförankring i denna fråga och ersatt förnuftet med en naiv strävan efter det idealistiska målet "Sverige som en humanitär stormakt", som förra statsministern Reinfeldt har sagt. Frågan är naturligtvis om det håller. Ekonomiskt är det en extrem påfrestning, men också kulturellt är det ett enormt experiment. Går det fel finns det ingen återvändo! Det verkar inte bekymra de svenska politikerna. Det är idén om Sverige som en "humanitär stormakt" som är så dogmatisk att man ska låtsas att de svenskar med en annan åsikt helt enkelt inte existerar.

Svenskarna är i grunden ett mycket auktoritetstroget folk -långt mer auktoritetstroget än danskarna. De låter sig till stor del styras av sina politiker. Men gårdagens val visade att många svenskar har börjat tvivla på att politikerna verkligen har rätt. Trots att svenskarna nästan är hjärntvättade att omfamna mångkulturen, trots att Moderaternas utrikesminister Carl Bildt, dagen före valet varnade svenskarna att rösta på Sverigedemokraterna och kallade partiet "fascistiskt", trots att tidningar och media har satt ett negativt fokus på partiet under fyra år, till och med trots att Sveriges statsstyrda radionyheter två dagar före valet - efter att ha fått tillgång till Sverigedemokraternas ledares privata kontoutdrag, försökte skapa en bild av honom som en spelmissbrukare, så röstade 12,9 procent av svenskarna trots detta på Sverigedemokraterna.

Kanske är det en signal till svenska politiker att börja lyssna även till svenskarna, de svenskar som faktiskt är djupt bekymrade för framtiden i stället för att helt enkelt tala om för svenskarna, vad de ska tycka? Politiker kan inte låtsas som att 13 procent av väljarna inte existerar. Allt fler svenskar är bekymrade för sitt land, oroade över att politiker bedriver idealism med andras pengar i stället för att ta itu med verkligheten. Allt fler svenskar är oroliga för att politiker ignorerar Herr och Fru Svensson, som betalar priset för svenska politikers huvudlösa invandringspolitik.

Så kära svenska politiker, ta nu och lyssna - öppna era hjärtan för den svenska väljarkåren. Även för de väljare som inte följer dina råd - men röstade på Sverigedemokraterna. I en demokrati tar man nämligen väljarna på allvar! Även de väljare som röstar på andra partier än ditt eget!

Med vänliga hälsningar,

Kristian Thulesen Dahl

De senaste 24 timmarna har väl adrig elefanten i rummet varit så tydlig. Valresultatet har kommenterats av så kallade experter och avdankade politker från alla läger men ändå är elefanten i rummet än mer tydlig.

Den politiska korrektheten kan tydligen förvrida huvudet fullständigt på väldigt välutbildade människor. Problemet är antagligen att de befinner sig i karriären och då förlorar man uppenbarligen sitt logiska tänkande.

Det är minst sagt pinsamt att lyssna på alla upptänkliga förklaringar av valresultatet men alla undviker att nämna massinvandringen, volymerna och innehållet! Elefanten i rummet växer.

Ju mer jag lyssnar och ser av dessa experter ju mer anser jag dem vara lika rent ut sagt naiva och inkompetenta. Alla experter kan väl inte vara helt okunniga.

På det lokala planet tittade jag in på några SD-hatares nätsidor. Ingen av dessa har skrivit en stavelse om valresultatet igår eller idag. Tydligen har dessa personer inte kommit över chocken ännu.

Dansk Folkepartis partiledares veckobrev damp alldeles nyss ner i min mailbox.

Jag väljer att omgående lägga upp det på min blogg. Jag vet att många av mina läsare har problem med att förstå danskan men någon av min läsare kanske kan översätta och maila mig det.

Kristian Thulesen Dahls Ugebrev

- mandag den 15. september 2014

De åbne hjerters politik?

Søndagens valg i Sverige endte med et markant resultat og en grotesk situation. Sverigedemokraternas tilslutning blev mere end fordoblet – partiet gik fra 5,6 procent til 12,9 procent af stemmerne og har nu 49 medlemmer i den svenske Riksdag.

De øvrige partier har imidlertid besluttet sig for, at Sverigedemokraternas mandater ikke skal tælle med, når der skal findes flertal i Riksdagen. Derfor indgav statsminister Frederik Reinfeldt i går sin afskedsbegæring, selvom der faktisk er et solidt ikke-socialistisk flertal i den svenske riksdag.

Reinfeldt vil hellere ikke være statsminister end at være statsminister med Sverigedemokraternas stemmer. Det betyder, at den største mindretalsgruppe fremover skal regere Sverige. Egentlig grotesk!

Det er jo noget mærkeligt noget – og ville vel svare til, at et enigt Folketing besluttede, at Enhedslistens stemmer ikke skulle tælles med efter næste valg. Der er ikke meget samarbejdende folkestyre over sådan en mangel på respekt for vælgernes dom på valgdagen.

Som politiker bør man nemlig have en naturlig respekt for vælgerne. Man kan ikke på forhånd sige, at missionen er at holde dette eller hint parti udenfor indflydelse. Akkurat som Poul Nyrup Rasmussen fik ørene i maskinen, da han i 1999 om Dansk Folkeparti udtalte: ”Stuerene bliver I aldrig!” Ethvert partis fornemste opgave må vel være at få mest mulig af sin egen politik igennem og det bør ikke ske ved at udelukke andre på forhånd, men derimod ved at forhandle og søge indflydelse.

I valgkampen bedyrede den svenske statsminister Frederik Reinfeldt, at svenskerne skulle åbne deres hjerter for de mange asylsøgere, som banker på Sveriges dør. Det er noget paradoksalt, at den dengang siddende statsminister appellerer til tolerance og åbenhed overfor folk udefra, mens Sverigedemokraterna omgærdes af så stort et had og så stor en modstand, at ingen andre partier vil samarbejde med dem. Hvor er tolerancen og åbenheden henne i forhold til Sverigedemokraterna?

Sverigedemokraterna ser herfra ud til at være det eneste parti, der i den svenske valgkamp har vovet at stille spørgsmålstegn ved den hovedløse svenske udlændingepolitik, som ifølge Reinfeldt selv over de kommende fire år vil koste det svenske samfund 48 milliarder svenske kroner ekstra.

Sverigedemokraternas leder har igen og igen stillet spørgsmålet, hvordan de øvrige partier, der ser ud til at have parkeret fornuften på den politiske korrektheds holdeplads, vil finansiere de ekstra 48 milliarder kroner. Men intet svar er givet. Enten er spørgsmålet blevet ignoreret eller mødt med den sædvanlige besværgelse om, at Sverige er af de rigeste lande i verden og der derfor skal være råd til - alene i år - at tage imod forventet 80.000 asylansøgere! Ja – det præsenteres ofte ikke engang som en udgift, men udelukkende som en berigelse for det svenske samfund, at der kommer så mange indvandrere på så få år…..

Men 48 milliarder kroner er jo altså ikke en lille beskeden portion penge – heller ikke i svensk valuta. Det er et astronomisk højt beløb, som svenskerne altså skal finde ekstra for at kunne løse den enorme opgave, de har valgt at stå foran. Derfor er der en alvorlig risiko for, at den førte indvandringspolitik, som et bredt flertal i Riksdagen fastholder, ender med at give store udfordringer for den svenske økonomi.

Når man ser på den svenske situation her fra den anden side af Øresund, så virker det faktisk, som om de fleste svenske politikere fuldstændig har afkoblet enhver realitetssans i dette spørgsmål og bevidstløst stræber efter et idealistisk mål om ”Sverige som humanitær supermagt” som daværende statsminister Reinfeldt har udtrykt det. Spørgsmålet er selvsagt, om det holder. Økonomisk er det noget af en mundfuld, men også kulturelt er det et kæmpe-eksperiment. Og hvis først det går galt, er der ingen vej tilbage! Det synes imidlertid ikke at bekymre de svenske politikere. Der er tanken om Sverige som en ”humanitær supermagt” så fremherskende, at man skal lade som om, at svenskere med en anden holdning simpelthen ikke eksisterer.

Svenskerne er grundlæggende et meget autoritetstro folkefærd – langt mere autoritetstro end danskerne. De lader sig i stor grad lede af deres politikere. Men gårsdagens valg viste, at mange svenskere er begyndt at tvivle på, om politikerne nu også har ret. På trods af at svenskerne nærmest er opdraget til at omfavne det multikulturelle samfund, på trods af Moderaternas udenrigsminister, Carl Bildt, dagen før valget advarede svenskerne mod at stemme på Sverigedemokraterna og kaldte partiet fascistisk, på trods af at aviser og medier har sat negativt fokus på partiet i fire år, ja selv på trods af at Sveriges statsdrevne radioavis to dage før valget - efter at have skaffet sig adgang til Sverigedemokraternas leders private kontoudtog - forsøgte at tegne et billede af ham som ludoman, så stemte 12,9 procent af svenskerne stadig på Sverigedemokraterna.

Måske det er et signal om, at svenske politikere skal begynde at lytte også til de svenskere, som rent faktisk er bekymret for fremtiden. I stedet for blot at fortælle svenskerne, hvad de skal mene. Politikerne kan ikke lade som om, at 13 procent af vælgerne ikke eksisterer. Flere og flere svenskere er bekymrede for deres land, bekymrede for, at politikerne bedriver idealisme i stedet for at forholde sig til realiteterne og bekymrede for, at politikerne i bund og grund ser stort på hr. og fru Jansson, der betaler prisen for de svenske politikeres stålsatte indvandringspolitik.

Så kære svenske politikere: Tag nu og lyt – åben jeres hjerter for de svenske vælgere. Også for de vælgere der i går ikke fulgte jeres råd – men stemte på Sverigedemokraterna. I et demokrati tager man nemlig vælgerne alvorligt! Også de vælgere som stemmer på andre partier end ens eget!

Med venlig hilsen

Kristian Thulesen Dahl